onsdag 27 juni 2012

Talloljeeländet i midsommartid



I midsommar hade det gått ett halvår sen Arizona Chemicals orsakade det stora talloljeeländet i Söderhamns skärgård.  Ett halvår fyllt av oro och förhoppningar. Kommer man att med någon behållning att kunna vara i den drabbade delen skärgården till våren och sommaren? Kan barnbarnen som vanligt leka på stranden i sommar? Går det att komma ut med båten och går det att bada? Facit finns nu i midsommartid – svaret på frågorna är definitivt nej! Det luktar tallolja när brisen ligger på från stranden vilket den oftast gör, det är mycket klet kvar på stranden och man är förhindrad att leka, bada och komma i med båten.

Detta trots att expertisens bedömning i vintras var en helt annan. ”Man får gå tillbaka i april-maj och göra en bedömning om något mer måste göras”, sa Ingrid Håstad från Oljejouren enligt Söderhamns Kuriren 27 december en vecka efter utsläppet. Som om det mesta då skulle ha varit borta. Man hade då i vintras vare sig överblick över utsläppets omfattning, att hela 20 km stränder var nerkletade, eller möjlighet att göra en insiktsfull bedömning av hur lång tid den kommande saneringen skulle ta.

Nu i midsommartid är det uppenbart att vi i skärgården får dras med talloljan under mycket lång tid. Även om saneringspersonalen gjort ett stort och heroiskt arbete, med resultatet att mycket tallolja skrapats bort från stenar och stränder, är det väldigt mycket som återstår. Hittills har man prioriterat områden runt bryggor och badplatser. Områden däremellan är sämre sanerade.



Vid den egna bryggan på Skatön är mycket tallolja borttagen, men mycket återstår också. På alla stenblocken finns en mer eller mindre kletig hinna. Det går inte längre att vila ryggen mot favoritstenen i solnedgången. På gruset mellan blocken ligger ett lager av bark för att dölja oljan därunder och hindra att man får den på skorna. För överskådlig tid är den strand som var en viktig orsak till att vi köpte stugan inte längre brukbar. Om ett par veckor kommer barnbarnen och vi funderar allvarligt på om vi måste spärra av stigen ner till stranden, för att de inte ska kleta ner sig och sina kläder. Kajaken och båten vill man inte släpa ner genom eländet på stranden, de får ligga kvar obrukade längre upp. 

Varje gång vi är på Skatön brukar vi gå ut till Revet för att skåda fågel. Det har varit i stort sett omöjligt detta år. Revet har varit och är fortfarande i stort sett helt nerkletat av tallolja. Saneringen har bara krafsat lite i kanten. Det primära nedslaget av olja på sydsidan ligger kvar det mesta. Dessutom har vågor och vind för över små oljeklumpar även till högre delar och till nordsidan. Under våren har Revet varit avspärrat av plastband.

Nu i midsommartid kunde man i alla fall gå ut på Revet, men då iförd stora överdragsskor, typ moon-boots. Synen förde tankarna till Tjernobyl och sådana hemska händelser. Det verkar tyvärr vara mindre fågel än normalt ute vid Revet, det är mitt eget intryck och det har jag även hört från annat håll. Fåglarna har skytt eländet. Kustlabben som jag sett nu i flera år har inte visat sig i år.



Vilka de långsiktiga skadorna på djur och natur kommer att vara, det verkar ingen veta. Nu kommer glädjande i alla fall kommunen att dra igång ett kontrollprogram för att försöka besvara frågan. Det oroar mig lite att det kan vara svårt att få ett entydigt svar, det är ju ett okontrollerat experiment i och med att man inte vet hur det såg ut innan talloljeeländet.

En annan sak som både oroar och gravt förvånar mig är att det inte verkar finnas någon detaljerad kemisk analys av den tallolja som faktiskt rann ut i havet. För några veckor sen bad jag om svar från dels kommunen, dels företaget. Dags dato 28 juni har inget relevant svar kommit, detta trots att jag bad om svar senast 21 juni. Det enda material jag fått (från kommunen) är det Säkerhetsdatablad som översiktligt beskriver tallolja i allmänhet och inte det faktiska partiet. Av företaget (Karl Butler) är det enda jag fått ett telefonsamtal som gick ut på att jag bett om uppgifter på ett otrevligt sätt (jag sa att jag förväntade mig svar och senast 21 juli, det var det otrevliga).

Talloljan kan eventuellt som förorening innehålla flera allvarliga miljögifter. Att detta inte undersökts på det utsläppta partiet olja är gravt försumligt. Att kommunen hänskjuter frågan till Arizona Chemicals är aningslöst. Kommunen bör givetvis inte göra sig beroende av företaget i denna viktiga fråga.


Vi är drygt 200 boende i skärgården som långvarigt drabbats av talloljeeländet, vilket allvarligt hindrat oss i nyttjandet av vår egen egendom. Vi alla bör begära skadestånd för detta av Arizona Chemicals. Vi alla bör också individuellt göra en polisanmälan av företaget för detta allvarliga miljöbrott. Om vi är många som gör det kan vi enligt uppgift få ett s k målsägarbiträde i den kommande rättegången mot företaget (kommunen har polisanmält).

Men skärgården är också en kommunal angelägenhet av stor vikt. Stora delar ägs och nyttjas av kommunens invånare.  Skatöns naturreservat är t ex inrättat för det rörliga friluftslivet. Kommunens invånares nyttjande av skärgården begränsas nu av talloljeeländet. Kommunen bör därför rimligen å sina invånares räkning begära skadestånd för den försämrade livskvaliteten, detta utöver att företaget rättmätigen får betala saneringen.  

söndag 17 juni 2012

Skogbrukets ödeläggelse av Pilgrimsleden i Dalsland - epilog



Skogsbrukets ödeläggelse av en del av Pilgrimsleden i Dalsland, som vi märkte av då vi vandrade där i Valborg (se ett tidigare blogginlägg från i våras), togs efter påstötning förtjänstfullt upp av tidningen Dalslänningen. Man hade nyheten på förstasidan, dessutom en artikel inne i tidningen plus en insändare av mig. Ett stort medialt gensvar således i lokaltidningen!


Det handlade dels om att ca en km vandringsled nyligen totalförstörs av körskador i samband med en stor avverkning, dels att en lika lång sträcka utplånats av ett bygge av en skogsbilväg. Avverkningen hade gjorts av Södra Skogsägarna på uppdrag av ett antal markägare. Skogsstyrelsen hade inte gjort några skiftliga förelägganden om hänsyn till leden. Bengtsfors kommun hade inte svarat på ett försök till samråd från Skogsstyrelsens sida. En på många händer i mitt tycke mycket bristande inställning till vikten av hänsyn till friluftslivet och vandringsleden.



Detta trots att Turistnäringen i Dalsland lyfter fram Pilgrimsleden i sin information till presumtiva turister. Och trots alla fina ord om hänsyn i Skogsvårdslagen och i Södra skogsägarnas policies och certifieringsdokument. Ett antal citat från dessa texter ges längst ned i detta inlägg.    

Uppståndelsen var välförtjänt och ledde faktiskt till något bra. Enligt Fredrik Tengberg på Södra har man reparerat den av skotningen sönderkörda sträckan. Vad detta inneburit har jag inte kunnat se med egna ögon (jag bor i Uppsala), men jag hoppas att det nu går att vandra där på ett njutbart sätt. Södra har också satt sina entrepenörer på skolbänken avseende hänsyn och markskador. Utmärkt, men något sent påkommet, kan det tyckas.

Någon vecka efter Dalslänningens inslag i frågan genomfördes också ett möte mellan turistnäringen, Skogsstyrelsen och Södra där man tydligen kom överens om åtgärder för att förhindra att den här typen av händelse ska upprepas. Det handlar t ex om bättre faktisk hänsyn till vandringsleder och bättre information till turistnäring och vandrare när ingrepp ändå måste göras.


Bilaga: Citat från Skogsvårdslagen respektive Södras hemsida:

Texter (citat) avseende skogsbrukets hänsyn till friluftsliv, stigar, vandringsleder etc

Skogsvårdslagstiftningen, Gällande regler 1 januari 2012, Skogsstyrelsen

30 § Hänsyn till naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen

Sid 63:

”7:25 Framkomligheten på allmänt nyttjade stigar, stigar av kulturhistoriskt intresse samt permanenta spår och leder får inte försvåras genom att röjnings-, hyggesrensnings- eller avverkningsrester lämnas eller att körskador förorsakas. Markberedning och plantering får inte utföras på sådana stigar och leder.”

Branschgemensam miljöpolicy om körskador på skogsmark – Skogsindustrierna och LRF
Skogsägarna (där Södra är en del)

”I denna miljöpolicy bedöms åtta typer av körskador som allvarliga. Dessa innefattar körskador som leder till ökad utförsel av slam till vattendrag och sjöar, ändrar ett vattendrags sträckning, orsakar försumpning eller dämning nära vattendrag, skadar torvmark i anslutning till vattendrag och sjöar, påverkar naturvärden i lämnad hänsyn, försämrar framkomligheten på frekvent använda stigar och leder, försämrar upplevelsevärdet i frekvent använda friluftsområden samt skadar fornlämningar och andra värdefulla kulturlämningar.”

Södras naturvårdspolicy

”Friluftsliv

Södra ska verka för att friluftslivets intressen beaktas. Det gäller val av skogsbruksmetoder och genomförande av dessa samt att stigar och leder inte förstörs eller risas igen.” 

Södras miljöpolicy

”…hänsyn ska tas till kulturmiljö och friluftsliv.”

FSC (Forest Stewardship Council) svensk standard – Södras skogsbruk är FSC-certifierat

Kriterium 5.5 sid 30:

”5.5.5. Skogsbrukare ska planera och genomföra skogsbruksåtgärder så att framkomlighet bevaras och skador undviks på frekvent använda stigar.

5.5.5SA. Skogsbrukare ska tillse att skogsbruksåtgärder genomförs så att framkomlighet bevaras och skador undviks på frekvent använda stigar.”

PEFC (Programme for the Endorsement of Forest Certification schemes) svensk standard – Södras skogsbruk är också PEFC-certifierat

På sid 16 i svenska standarden står:

”Med allvarliga körskador avses exempelvis…spårbildning i miljöer av särskild betydelse för friluftslivet… ”

Man hänvisar där också till den Branschgemensamma miljöpolicyn om körskador på skogsmark (nämnd ovan).