Besök i tre nationalparker: Kosterhavet, Tresticklan och Djurö

Jakten på den svenska naturens kronjuveler fortsätter, nämligen nationalparkerna. Jag har som pensionärsprojekt att kryssa alla 30. Har nu precis prickat av Kosterhavet, Tresticklan och Djurö. De ligger alla i Västsverige, hyfsat nära från varandra. Så det gick att göra dem på tre dagar. Vi reste med vår elbil. Bodde gjorde vi på hotell i Strömstad och i Håverud. Plus en natt hos en släkting på Värmlandsnäs. 

Ur boken "Nationalparkerna i Sverige", Naturvårdsverket, 2010

Kosterhavet

Båt till Kosteröarna går fler gånger om dagen från Norra hamnen i Strömstad. Betala kan man göra med Västtrafiks app. Färden tar en knapp timme. Kosterhavets np är huvudsakligen marin, men går även upp på land. En djuphavsränna passerar innanför Koster, med en exotisk fauna och flora under vattnet som följd. Vi steg av båten i Ekenäs, en av entréerna till parken. Där finns ett fint Naturum och också restaurang. 

Vi gick den blå vandringsleden runt Sydkoster, ca 12 km. det var fint och varierande med skog, strandängar, klippor och sandstränder. Vi besåg den unika Bohuslinden som i Sverige endast finns på några få platser, alla på Västkusten.

Tresticklan

Nästa dag for vi åtta mil till Tresticklan np. Vi var oroliga för vägarna, det talades i media om skador här och var p g a det kraftiga regnen veckan innan. Men vi såg inget sånt. Dock pågår ett större planerat vägarbete längs vägen norr om Dals Ed. 

Nationalparken är en stor väglös vildmark längs gränsen mot Norge, sen länge helt obrukad. Endast tre tidigare torpställen är kända. Skogsbete lär ha förekommit. Skogen sägs i huvudsak ha uppkommit efter en stor skogsbrand på 1800-talet.  

Landskapet formas av sprickdalar i nord-syd med många avlånga sjöar. Det mesta är tallskog. Några vandringsleder finns. Vi gick en rundslinga på 8 km.

Djurö

Djurö np är en isolerad skärgård mitt i Vänern. Den kan nås med egen båt eller lejd båt. Vi åkte från Ekenäs längst ut på Värmlandsnäs. Huvudön tar ett par timmar att gå runt, där finns en märkt stig. 

Det mesta av vegetationen är barrskog och till det hällmarker närmast sjön. En äng med grova ekar finns mitt på ön. Det finns en gammal fyr, en tidigare fyrvaktarbostad och en f d jaktvilla. Där kan man hyra in sig via länsstyrelsen. 

På ön fanns som mest ett femtontal bofasta till för drygt hundra år sen. De försörjde sig på fiske, jakt och lite jordbruk. Senare såldes hela ön till en privat jaktintressent. Olika viltslag infördes, av dem återstår bara hare och dovhjort. 

Ett äventyr detta att besöka nationalparker. Tio kvar nu. Flertalet i övre Norrland.