Jonas Jacobssons apokalyps på SvD Brännpunkt nog mest hans eget hjärnspöke

Den ursprungliga betydelsen av ordet apokalyps är uppenbarelse. I morse vaknade jag med en sådan, något kändes plötsligt helt fel med Jonas Jacobssons (JJ) replik "Apokalyps på högskolan - inte i skogen" (29/1). Repliken avsåg ett inlägg tidigare av Stig-Olof Holm (SOH) "Sverige fortsätter slå ut natur" (26/1).  

Det JJ skriver om är inte uppenbarelser vid högskolan och i skogen, utan snarast sammanbrott, den mer moderna betydelsen av apokalyps. Möjligen är titeln på repliken satt av Brännpunkts redaktion och inte av JJ. Men det förtjänar ändå att framhållas att högskolan inte brutit samman därför att en lektor vid UmU, i egenskap av företrädare för föreningen Skydda skogen, uttalat allvarlig kritik mot svenskt skogsbruk.

JJ blandar olyckligt ihop SOH:s kritiska inlägg på Brännpunkt för Rädda skogen med dennes undervisning på UmU och misstänkliggör därmed honom och hela universitetet. Jag, och sannolikt inte heller JJ, vet någonting om SOH:s insatser som lärare. Tills jag vet något annat förutsätter jag att han är objektiv i undervisningen och bl a förmedlar såväl skogsnäringens, som miljörörelsens syn på tillståndet i den svenska skogen.

Det är en grundpelare i demokratin att enskilda medborgare, t ex en forskare vid UmU eller en representant för Rädda skogen, törs ta till orda i samhällsdebatten. Detta även om det, som JJ:s replik visar, är besvärande för skogsnäringen. Trots att jag inte håller med SOH i allt han skriver om tillståndet i skogen så gör han ändå en berömvärd och avgörande samhällsinsats när han öppet vågar vara kritisk mot en tung näringsgren. Sådana personer och insatser behövs verkligen för att få en angelägen diskussion om hur en av landets viktigaste naturresurser bör förvaltas på bästa sätt. En ständig sådan diskussion gagnar i längden skogsnäringen.

Min egen erfarenhet är att alltför många forskare och lärare vid universiteten är rädda att vara öppet kritiska mot näringsföreträdare, tillika potentiella forskningsfinansiärer och framtida arbetsgivare. För att inte tala om mot sina egna universitet. Studier vid UU av universiteten visar tyvärr att dessas ledningar allt hårdare försöker hålla i tömmarna när det gäller anställda lärares och forskares engagemang i samhällsdebatten. Flera exempel finns på hemsidan för Academic Rights Watch. Universitetsledningarna kräver allt oftare att uttalanden i media först ska godkännas av kommunikationschefer eller rektorer. En sådan utveckling eroderar demokratin.

När SOH tar till orda och öppet kritiserar skogsbruket är det alls inte ett uttryck för en apokalyps vid högskolan. Nej JJ, det är istället ett hälsotecken och ett uttryck för att högskolans viktiga uppgift att främja en demokratisk utveckling i hela samhället tas på allvar. Högskolans uppgift får inte endast reduceras till att producera medgörliga arbetstagare för näringslivet.

JJ vill göra SOH till fiende till dem som arbetar i skogsbruket, detta genom att lägga i dennes mun att han anser att de är allmänt "okunniga". JJ skriver också svepande att SOH "letar fel hos dem som arbetar". Min egen uppfattning är inte denna, utan istället att SOH angeläget undersöker brister i den skogliga praktiken, så som den utövas av skogsbrukets anställda.

JJ är uppenbart upprörd över SOH:s mycket kritiska hållning vad avser svenskt skogsbruk. Även om jag inte heller delar SOH:s mycket drastiska analys och formuleringar, så lyfter han ändå en avgörande brist hos skogsbruket vad gäller miljö- och naturvård. Faktum är att skogsbruket inte klarar av att uppnå det av riksdagen satta miljömålet Levande skogar inom utsatt tid. Svenskt skogsbruk är inte heller vad avser naturhänsyn det internationella föredöme som många av dess företrädare gärna intalar sig.