Sluta äta importerat kött för att säkra Sveriges livsmedelsförsörjning i kristid?

En välfylld disk med närproducerat svenskt kött - LRF:s våta dröm

I kölvattnet på det LRF-influerade drevet riktat mot Coop för dess kampanj för att äta mer vegetariskt blev det mycket diskussion också i sociala medier. En del av drevet pågick där.

Jag engagerade mig själv en del och försvarade delvis Coops initiativ i vilket det finns mycket positivt därför att frågan om animaliskt kontra vegetariskt kommer på bordet i större utsträckning. Att den gör det är viktigt, inte minst i ett globalt hållbarhetsperspektiv.

Därmed inte sagt att Coop överlag är nåt helgjutet föredöme. Som många kritiska debattörer påpekat, mest för att sänka Coops kampanj vad det verkat, är Coop inte konsekvent och fortsätter att sälja bl a kött från flera mer eller mindre olämpliga länder (utifrån användning av antibiotika, djurskydd etc). 

En linje som många i drevet följt är att svensken i gemen ska sluta att äta importerat kött och istället välja svenskt. Skälet som nämnts är främst att det svenska köttet är bättre för miljön, konsumentens hälsa och det slaktade djurets tidigare välmående. 

Förhoppningen och den outtalade baktanken är väl sannolikt samtidigt att svenska bönder ska få producera och sälja mer än idag. Man hoppas därmed att konsumenterna ska fortsätta att äta för mycket kött (idag äts ungefär dubbelt så mycket som är näringsfysiologisk motiverat). 

Hur ska svensk åkermark räcka om vi ska bli dubbelt så många?

I en diskussion på Facebook (gruppen "Svensk jordbruks- och livsmedelsdebatt") framfördes flera gånger av ett par medverkande att ett viktigt skäl för att konsumera mindre importerat och mer svenskt kött, är att Sveriges självförsörjningsgrad måste värnas inför eventuella orostider med avspärrningar i utrikeshandeln. 

Detta måste vara ett av de sämst genomtänkta argumenten. Detta av följande skäl:

1/ Att svenskt kött i fredstid är en huvuddel av svenskarnas köttkonsumtion är ingen som helst garanti för att det inte blir stora problem med livsmedelsförsörjningen i kristid vid avspärrning. Orsaken är att det finns flera insatsmedel för livsmedelsproduktionen som kommer att vara avgörande flaskhalsar. För diesel, traktorer, skördetröskor, reservdelar, handelsgödsel, utsäde och soja till kraftfodret saknas inhemsk produktion. Skulle det bli stopp för importen av diesel skulle produktionen och distributionen av livsmedel stanna snabbt: traktorer, skördetröskor, mjölkbilar och slaktbilar skulle snart stå stilla. Utan reservdelar skulle de stora maskinerna inte gå att reparera. Utan importerat gödselmedel skulle skördenivåerna sjunka. Utan importerad soja skulle nötkreaturen minska i tillväxt och mjölkproduktion. Stanna på några dagar skulle också distributionen av livsmedel göra vid brist på diesel. Inom några få dagar skulle maten ta slut i detaljhandeln. Det finns nämligen idag knappt några lager av livsmedel. Allt ska ske "just-in-time". En representant för Livsmedelsverket, den myndighet som har ansvaret för beredskapen inom livsmedelsområdet, har sagt att "beredskapen är noll".

2/ Animalisk produktion är mycket ineffektiv och arealkrävande. 

Det går åt mycket mer jordbruksmark för att föda en befolkning med animalisk kost än med vegetarisk kost. I Sverige idag används hela 3/4 av åkermarken till odling av foder åt nötkreatur, grisar, hästar, får och fjäderfä. Och det är ändå inte allt. Sverige importerar fodermedel som motsvarar odling även på den sista fjärdedelen. Trots detta är Sverige inte självförsörjande på animaliska livsmedel som t ex kött, charkuterivaror, ost och yoghurt. 

Eftersom svenskens halva köttkonsumtion är importerad, hur skulle då Sveriges odlingsmark räcka till för en fördubblad animalieproduktion? Ska vi annektera Danmark redan innan avspärrningen? En annan teoretisk möjlighet vore att hugga ner den skog som växer på miljonen hektar odlingsmark som försvunnit under 1900-talet. Men det låter sig inte göras i en handvändning. Det kräver dessutom maskiner och diesel... Detta kräver således gedigna förberedelser.

3/ Vi tittar istället på dagens sista fjärdedel av svensk jordbruksmark, den som används för odling av vegetabilier för human direktkonsumtion, såsom spannmål, oljeväxter och rotfrukter. Den fjärdedelen producerar idag mer spannmål än det svenska behovet. Så mycket alltså att det blir över till export. 

4/ Kött- och mejeriagitatorerna i LRF med anhängare framhåller alltid Sveriges dåliga handelsbalans avseende jordbruksprodukter och livsmedel. De formulerar det som ett jätteproblem att Sverige inom detta segment endast har en självförsörjning på 50-60 procent. Vad de då inte säger är att den beräknas i pengar. Räknat i vikt eller volym ser det betydligt bättre ut för Sverige. Och detta är det viktigaste för försörjningen av befolkningen i kristid. Den låga självförsörjningsgraden i monetära termer beror till stor del på att vi exporterar lågförädlade billiga produkter och importerar dyra högförädlade produkter.

Slutsats: 

De köttivrare som idag är oroliga för Sveriges självförsörjning i kristid tänker helt bakvänt. Animalieproduktion är det sämsta alternativet för kristider eftersom den alls inte kan livnära Sveriges befolkning lika bra som en i huvudsak vegetabilisk produktion. Med en i huvudsak vegetabiliskt inriktad produktion skulle vi klara oss med avsevärt mindre arealer. Mark skulle även bli över så att även lokal bioenergi kan produceras. 

Själv tror jag det första och avgörande problemet vid kristid med avspärrning kommer att vara brist på diesel. Brukandet av jordbruksmarken och transporten av såväl produkter som insatsvaror kommer att allvarligt försvåras. Mycket mera mankraft och hästkrafter kommer att behövas. 

På merparten åkermark med vall finns alternativ för humankonsumtion - 

vall till vänster, nysådd vårvete till höger

Menar LRF och dess meningsfränder allvar med att Sverige ska klara livsmedelsförsörjningen i kristid krävs det en helt annan politik än idag och den som LRF förordar. Då borde man i preventivt syfte verka för en övergång till vegetabilisk produktion, och inte som idag klamra sig fast vid en ohållbar animalisk dito. Man borde verka för en inhemsk produktion av utsäde, gödselmedel och eldrivna traktorer. I sista hand borde man kanske överväga att driva frågan om att ge tätortens invånare en grundläggande lantbruksutbildning och att dessutom träna landets nöjeshästar i att dra plogar, harvar och vagnar. Mer man/kvinno-kraft och hästkrafter kommer att behövas i kristider.

Litteratur:

Livsmedelsförsörjning i ett krisperspektiv

Livsmedelsverket 2011

Import och export av jordbruksvaror och livsmedel

Jordbruksverket 2010

Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2014

Jordbruksverket

"Sveriges självförsörjningsgrad är 0" Artikel i ATL

Bergström, M (2015)

Publicerad på webben 4 december 2015

Så klarar sig Sverige i kris

Sveriges Radio, text publicerad på nätet 27 mars 2016