Regeringen begränsar
miljöforskarnas frihet genom att via utredningar, propositioner, regleringsbrev
och utnämningar av ledande personer se till att pengar fördelas till
områden som bestäms ovanifrån. Regeringen utser frekvent kolleger som
chefer för myndigheter (SvD 21 nov). Detta har konsekvenser för
miljöforskningen.
Forskningen vid universiteten ska
vara fri enligt lagen. Oberoende forskning är en garant för en positiv
samhällsutveckling. Forskarnas frihet är nu beskuren inom miljöforskningen och
det har med finansieringen att göra. Universitetens forskning är idag starkt beroende
av andra finansiärer än fakultetsanslaget, vilket är de pengar som utan
förbehåll avseende användning kommer från staten. Med tanke på de externa
bidragens relativa storlek är det väsentligt hur fritt de kan användas.
Inom forskningen skiljer man
på om området som ska beforskas bestäms av finansiären (”top-down”) eller
forskaren (”bottom-up”). Det förra fallet innebär en begränsning av
forskningens frihet och det sättet har tagit över miljöområdet. Den
forskare som vill få pengar måste anpassa sig. För hela miljöforskningen
utgör andelen ”top-down” finansiering idag ca 2/3. Denna förändring har
skett på regeringens initiativ.
Ytterligare en begränsning ligger
i att samhällsrelevansens betydelse kraftigt ökat när projektansökningar
bedöms, även detta på regeringens initiativ. Forskningsidéer som är
gångbara måste tydligt anknyta till en aktuell samhällsaktivitet där det finns
intresserade aktörer. Detta gäller oavsett om det handlar om ”top down” eller
”bottom up” finansierad forskning.
Givetvis skall skattefinansierad
forskning göra nytta. Men om praktikerna alltid ska bestämma forskningsagendan
finns en risk att verksamheten blir alltför kortsiktig. Eftersom miljöforskning
tar tid måste framförhållningen vara god. Forskarna kan ibland vara bättre än
praktikerna på att ana de framtida problem som kräver forskning. Därför är
det viktigt att det finns en bra balans mellan ”top down” och ”bottom up”.
Idag har pendeln slagit över alltför mycket mot det förra. Medel till helt
forskaridentifierad miljöforskning måste återerövras.
Genom sina utnämningar av ledande
personer inom miljöforskningens organisationer har regeringen säkrat sitt
inflytande. Regeringen har flyttat runt ett antal ämbetsmän till olika
positioner med makt inom departement, finansiärer och universitet. Ett exempel
är Rolf Annerberg, nu ordförande i Miljömålsberedningen. Han har tidigare t ex
varit GD på Forskningsrådet Formas, GD på Naturvårdsverket, styrelseordförande
i Stiftelsen för miljöstrategisk forskning Mistra och statssekreterare på
två olika departement. Ett annat exempel är Lars-Erik Liljelund. Han sitter nu samtidigt
på två stolar, dels som styrelseordförande på Formas, dels som VD på Mistra.
Inte helt överraskande gjorde Formas och Mistra tillsammans nyligen en stor (ca
70 miljoner kr) gemensam riktad utlysning.
Att samma personer återkommande
utses till ledande positioner riskerar likriktning och stagnation snarare än
mångfald och utveckling. Att en ökande andel av forskningsmedlen är
inhägnade ovanifrån och ska anpassas till sektorsbehov tvingar forskarna att
”tänka rätt” snarare än att ”tänka fritt”, detta apropå diskussionen om
devisen på Uppsala universitets aula.
När forskarnas möjlighet att
formulera frågeställningar beskärs, då minskar chanserna att möta framtidens
miljöproblem. Regeringens utnämningspraxis bör bli mer öppen för fritänkare.
Som Sverker Sörlin i frågan om stiftelseuniversitet påpekade på DN Debatt
30 oktober: det är de fria universiteten som är de mest framgångsrika.
Hans-Örjan Nohrstedt, docent
SLU
Eva Sundberg, professor SLU
Stig-Arne
Nohrstedt, professor emeritus Örebro universitet
Lars Tranvik,
professor Uppsala universitet
Anders Lindroth,
professor Lunds universitet
Bengt-Gunnar
Jonsson, professor Mittuniversitetet
Katarina
Abrahamsson, professor Göteborgs universitet
Ovanstående inlägg baserar sig, vad gäller regeringens utnämningspolitik, på en genomgång av tidigare anställningar för ett antal personer på viktigare poster inom miljöforskningen, detta på departement, hos finansiärer och vid universiteten. Underlaget finns på Wikipedia. Listan finns i annat inlägg på min bligg, länk:
http://hans-orjan.blogspot.se/2013/11/regeringen-likriktar-miljoforskningen_29.html
Ovanstående inlägg baserar sig, vad gäller regeringens utnämningspolitik, på en genomgång av tidigare anställningar för ett antal personer på viktigare poster inom miljöforskningen, detta på departement, hos finansiärer och vid universiteten. Underlaget finns på Wikipedia. Listan finns i annat inlägg på min bligg, länk:
http://hans-orjan.blogspot.se/2013/11/regeringen-likriktar-miljoforskningen_29.html
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar