Skogsbrandshistorik för Sverige 1915 - 2013

 

Bilden ovan visar en stamtrissa från en tall avverkad i Älvdalen på 1940-talet. Trädet var ca 600 år gammalt och hade på den tiden varit med om och överlevt nio skogsbränder, vilket visas av de markerade s k brandljuden. Bilden är tagen på Naturum i Fulufjällets nationalpark. 

Med anledning av den enorma branden i Västmanland i juli – augusti 2014 blev det mycket diskussion om hur mycket det brunnit tidigare i Sverige. Det saknades vad jag kunde finna en översiktlig redovisning av den historiska utvecklingen. Jag behövde få en bild av denna som underlag för en artikel och gjorde därför en genomgång av statistiken. En kort sammanfattning av vad jag fann redovisas nedan.  

Mina slutsatser

Det är svårt att säkert fastställa om det förekommit verkliga trender under hela 100-års-perioden, detta med anledning av förändringar i statsstödets utformning till kommunal brandbekämpning och därmed de ansökningar som utgör statistikunderlaget. Bäst underlag finns från 1950-talet och framåt.

Det är relativt stor variation i årlig areal som brunnit, medeltalet under hela perioden är 2100 hektar. Den totala arealen som brunnit tenderar att successivt ha minskat något med ca 3 hektar per år.

Det genomsnittliga antalet bränder under hela perioden var 1400. Fram till ca 1970 ökade stadigt antal bränder som rapporterades – ökningstakten var då ytterligare 70 bränder per år. Förändringen kan under perioden vara en effekt av ett förändrat rapporteringsmönster och/eller en ökad brandfrekvens. För perioden fr o m andra världskriget och framåt finns ingen tydlig trend i antalet bränder per år, variationen är stor.

Årsgenomsnittet för en enskild brands storlek är 1,5 hektar under hela perioden. Före andra världskriget var medelbranden 11 hektar, efter det 1,1 hektar. Denna stora förändring kan vara en kombinerad effekt av att rapporterings-/ansökningsmönstret förändrades och/eller att brandbekämpningen blev bättre med tiden.

 

Om data

Datakällorna är:

Det enskilda skogsbruket År 1950. Sveriges Officiella Statistik. Kungl. Skogsstyrelsen. Tabell sid 118.

Skogsstatistisk Årsbok 1960. Tabell 193, sid 156.
Skogsstatistisk Årsbok 1970. Tabell sid 58.
Skogsstatistisk Årsbok 1979. Tabell sid 82.
Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) – särskild dataleverans för 1998 – 2013.

Ett stort tack riktas till Linn Christiansen på Skogsstyrelsen och Mikael Malmqvist på MSB för tips om data respektive leverans av data.

Statistiken lider av en del problem som gör det svårt att bedöma om det finns någon verklig trend under 100-års-perioden. Fram till 1979 kunde de kommunala brandkårerna söka statsbidrag för sin brandbekämpning och statistiken fram till dess bygger vad jag förstår på deras ansökningar. Under perioden 1944-1952 rapporterades inte små bränder mindre än 0,1 hektar på det sätt som senare skedde. Huruvida små bränder rapporterades innan 1944 har jag inte förstått. Utifrån data får man intrycket att rapporteringen inledningsvis endast gällde mycket stora bränder för att sedan krypa ner i storlek med tiden. Möjligen kan detta ha varit kopplad till förändrade regler om hur stora brandobjekt skulle vara för att rendera stöd. En annan problematiserande faktor är att den officiella statistiken före andra världskriget endast gäller ”enskild” (d v s bolagsskog plus privatskog) skogsmark, vilken omfattade ca ¾ av skogsmarksarealen. Skälet till detta var sannolikt att ansökan om statsbidrag för brandbekämpning endast kunde göras när brandbekämpning skett på denna typ av mark. Fr o m andra världskriget gäller rapporteringen all mark, således även statsägd.

De data som redovisas nedan gäller hela landets skogsmark och är i huvudsak 5-års-medelvärden, detta eftersom det är sådana som finns i den officiella statistiken fram till 1950. För data efter 1950 är det jag själv som beräknat 5-års-medelvärdena utifrån årsvärden. I några enstaka fall är redovisade data 3- eller 4-års-medelvärden, i fall där något års data saknades.  

Data tagna ur Skogsstatistisk Årsbok gäller produktiv skogsmark plus impediment. Data från MSB har en något annan terminologi. De jag använt är en summering av produktiv skogsmark och ”annan trädbevuxen mark”.

Det är ett tråkigt brott i tidsserien 1980 – 1998. Orsaken verkar främst vara att det inte fanns något särskilt statligt stöd till brandbekämpning efter 1979. Då försvann ansökningar och därmed också statistikunderlag. Därefter kom samhället på att det vore bra med brandstatistik och MSB fick i uppdrag att svara för brandstatistik fr o m 1996. Någon form av rapporteringsskyldighet verkar ha införts för de kommunala räddningstjänsterna. Att statistikavbrottet gäller även 1996 och 1997 beror på att MSB anser att data håller så låg kvalitet att man väljer att inte redovisa dem.

 

Brunnen areal i hektar

 

Linjär korrelation:
Korrelationskoefficient (r) = -0,089, Förklaringsgrad R² = 0,01, Lutning (k) = -3,4 hektar per år
Variationskoefficient (STDAV(s)/MEDELTAL) = 0,56

 

Antal bränder

 

 

Linjär korrelation:

1/ Hela perioden

Korrelationskoefficient (r) = 0,60, Förklaringsgrad R² = 0,36, Lutning (k) = 26 stycken per år

2/ Fram t o m 1973

Korrelationskoefficient (r) = 0,87, Förklaringsgrad R² = 0,76, Lutning (k) = 70 stycken per år

3/ Fr o m andra världskriget (1941)

Korrelationskoefficient (r) = 0,26, Förklaringsgrad R² = 0,07, Lutning (k) = 13 stycken per år

 

Areal per brand i hektar

 

Linjär korrelation:

1/ Hela perioden

Korrelationskoefficient (r) = -0,65, Förklaringsgrad R² = 0,42, Lutning (k) = -0,21 hektar per brand per år

2/ Före andra världskriget (1938)

Korrelationskoefficient (r) = -0,93, Förklaringsgrad R² = 0,86, Lutning (k) = -1,47 hektar per brand per år

3/ Fr o m andra världskriget (1941)

Korrelationskoefficient (r) = -0,18, Förklaringsgrad R² = 0,03, Lutning (k) = -0,017 hektar per brand per år