Manual för att tömma ett vargrevir

Jag hittade manualen i det gamla eposet "Vargarnas slakt vid sjön Saxen”. Eller hette det möjligen "Jägarnas hämnd på död taxen"?

Nyckeln är: Skjut alfahannen. När du är ute i markerna på jakt och vet att alfahannen är i närheten - släpp din hund där som lockbete, ungefär som en mobil levande åtel. Pejl på hunden är förstås ett måste, du måste ju snabbt kunna vara på plats.

Ta för säkerhets skull den gamla hunden som i alla fall är slut, detta ifall du inte hinner skjuta vargen innan den får tag på hunden (du får skjuta innan om du tror det blir angrepp). Den gamla hunden ger sig inte heller iväg särskilt långt ifrån dig, så du kommer fram till den på kort tid.

Skjut alfahannen när det ser ut som den tänker angripa jakthunden eller redan attackerat. Detta är s k skyddsjakt på eget initiativ och helt lagligt. Hojta dock till lite först så att du med gott samvete kan säga att du försökt skrämma bort den, det krävs för att du ska få skjuta. Det blir nog säkert någon symbolisk utredning, men du har ju gjort allt rätt, så den läggs snart ner.

En skjuten alfahanne gör att flocken, som består av honan och några då årsgamla döttrar (sönerna har redan dragit för att söka flickvänner), inte längre klarar att ta det normala bytet älg. Troligt är då att flocken närmar sig byarna i kanten av reviret, detta för att söka alternativ lättfångad föda som t ex någon förrymd hund, eller några katter och får. Högst troligt är också att några bybor nu får se vargarna och säger till pressen att de är rädda (alla har väl lyssnat till Rödluvan som små).

Därefter ansöker ditt jaktlag ihop med övriga inom vargreviret om skyddsjakt på de kvarvarande vargarna. Om den första ansökan inte godkänns: bli inte ledsen och ge upp utan fortsätt att söka, droppen urholkar stenen har det visat sig. Med lite tur så får området dessutom snart delta i länets licensjakt - alla ansökningar om skyddsjakt ni redan skickat in vittnar ju om de särskilt stora problem ni har.

När väl licensjakten är på plats kan du och kompisarna gå ut och panga ner samtliga vargar - ni har ju nämligen högst sannolikt fått en väl tilltagen licens eftersom hela flocken, som är revirets enda, uppträder störande ihop.

Om du och kompisarna som skjuter vargarna är lite fåfänga kan ni sen få komma i lokalblaskan som hjältarna som räddat trakten från stora vargplågan. För att inte tala om allt positivt och berusande ryggdunkande som väntar i det stora jaktlaget och på fredagspuben i Storbyn.

Ni kommer dock sen säkert att få abstinens på allt detta - det var ju satans macho att få skjuta varg och bli hjältar i bygden. Äntligen också lite mening och upprättelse i livet på landsbygden. Men var inte ledsna, snart kan ni jaga igen eftersom ett nytt vargpar etablerar sig i det forna reviret. Som tur är finns ju många vargar kvar på andra håll. Makthavarna i Stockholm är förvånansvärt visa nog att se till att alla vargar i landet inte får skjutas på en gång, likt det gamla naturoraklet på Vassberget förordat.

När så det nya paret är på plats måste ni vänta tills ni säkert vet att de fått sina valpar. Då är det bara att börja om från början i ekorrhjulet. Men glöm absolut inte: Det är alfahannen ni måste ta först!

Epilog:

Ovanstående text är en satir. Alla eventuella likheter med Olsjöreviret i Ludvika kommun är endast ett slumpartat sammanträffande. Där ligger ju förresten Skattlösberg, Dan Anderssons gamla ställe, så texten är nog mest dikt.

Idag i gryningen lördag 24 januari börjar vargjakten i Dalarna. Jägareförbundets ordförande i Dalarna sade igår på Svensk Jakts hemsida: "äntligen får vi igång förvaltningen av vargstammen". Som ni kan se ovan kräver sådan förvaltning ett rejält och långdraget förarbete. Hållbar verkar den också vara.