Måste man snart ro till fyren?
Nu i i höst och "vinter" har det regnat mycket i Halland. Oktober och december (till och med 26e) hade enligt SMHI en nederbörd på 1,5 - 2 gånger den normala. I november var den ungefär 1-1,5 gånger den normala. I skrivande stund har SMHI utfärdat en klass 1 varning för Ätran och en klass 2 för Lagan, detta på grund av höga vattenflöden .
Skördad vårveteåker med stora körskador intill Fyrvägen
Det vatten som man ser står i och ovan markytan är grundvatten. Jordarna i området består mest av sand och är mycket genomsläppliga. På sån jord blir inte vatten stående på ytan om inte hela marken redan är vattenfylld. När sandig mark är helt vattenfylld förlorar den sin bärighet för maskiner och blir omöjlig att odla. Detta kan ses på bilderna som djupa körspår efter de maskiner som bärgat eller försökt bärga skörden.
Misslyckat försök att skörda fodermajs intill Fyrvägen
Sen började jag fundera över om det var så här det skulle kunna se ut i området om IPCC:s (International Panel of Climate Change) prognos på 1 meters höjning av havsytan till år 2100 skulle bli verklig. Stora ytor i låglandet runt Glommen ligger vad jag uppfattar det inte mer än ett par meter över havsytan idag.
Här har det stått vatten hela hösten i fodermajsen så att det inte ens blev nåt försök att skörda
Vid västliga stormar trycks dessutom havsytan upp ännu mer. Bara under de två år jag bott i Glommen har vattnet flera gånger gått upp över Fyrvägen mellan Glommen och Morups tånge, den ligger uppskattningsvis 1,5-2 meter över normalvattenståndet. Under stormen Gudrun 2005 var vattenståndet nästan 2 meter över det normala har det sagts mig.
I Halland är inte heller landhöjningen nåt att hoppas på. Den är här i stort sett noll. Den ökar norröver och är som mest 1-2 centimeter per år i Ångermanland. Där kan landhöjningen hålla IPCC:s prognos stången. I södra Skåne är det till och med så att landet sjunker lite hela tiden. Dessa skillnader i landhöjning i landet beror på att Sverige tippar mot söder med en axel i höjd med Halland. Detta i sin tur är en effekt av att berggrunden under istiden trycktes ner olika mycket på grund av en varierande istjocklek.
Även i trädgårdar står det vatten
Till sist en liten räkneövning betingad av att en del boende i området på Facebook uttryckt förvåning över att det nu är så mycket vatten när samtidigt kommunen i somras gick ut med att det var så torrt att folk uppmanades spara på vatten.
En normal markprofil innehåller cirka 50 volymsprocent material (minerogent material, som t ex sand, och organiskt material). Resterande 50 volymsprocent kan innehålla luft och/eller vatten, idealt för växterna är ungefär lika delar av vardera.
Nederbörden under denna "höst", inkluderande från augusti till och med december (den 26e), har varit ungefär 55 procent högre än normalt, det innebär 620 mm. Normalnederbörden i kustzonen ligger stabilt på ungefär 80 mm per månad. Fem månader med 80 mm vardera ger 400 mm i normalfallet. Ovanpå det 55 procent till ger totalt 620 mm. Denna mängd kan fylla upp en drygt 1,2 meter djup markprofil med vatten, om man antar att porerna till att börja med är helt tomma på vatten, vilket de dock aldrig är ens vid långvarig torka.
Under augusti och september, när det fortfarande är hyfsat varmt och fortfarande växer lite, rinner inte allt vatten ner i marken. En mindre del avdunstar direkt från marken eller tas upp av växterna. Under oktober - december är dock avdunstningen mycket låg och merparten sipprar ner i marken, särskilt om den är flack som i Hallands kustland. Under de sistnämnda tre månaderna kom det i år cirka 390 mm, att jämföra med 240 mm normalåret. Denna nederbördsmängd kan då helt fylla upp en 0,8 meter djup helt tom markprofil med vatten.
Eftersom det kom ovanligt mycket nederbörd även under augusti och september torde sommarens låga grundvatten ha fyllts på rejält redan då. När det sen regnade nästan 400 mm under årets resterande månader är det inte förvånansvärt att marken i stora områden i kustlandet översvämmats. Detta är bakgrunden till att det står så mycket vatten nu överallt och att det forsar rejält i Ätran och Lagan.
Dammluckorna i Ätrafors står nu (28 dec) på vid gavel
Nu behövs det stövlar därute! Snart kanske man måste ta båt till fyren även från landsidan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar