Varför mer avrinning från hygge än från skog?

 

Många studier visar att avrinningen från hyggen under flera år är större än från skog. Schablonmässigt brukar man tala om en ökning på 200 mm per år. Det innebär en ökning av avrinningen med cirka 50 procent. Varaktigheten beror på ståndort och bördighet. Kortast, cirka fem år, i södra Sverige där hyggesvegetation och plantor kommer igång snabbast. Norrut tilltar varaktigheten och kan vara 10-15 år. 

Varför ökar avrinningen från hyggen jämfört med skog? Nedan försöker jag förklara detta i ord och bild.  

1/  

En mindre del av nederbörden fastnar i vegetationen (interception) och kan sen avdunsta därifrån. Siffror uppemot 50 procent nämns, men beror mycket på regnets intensitet och hur fuktigt krontaket redan var då regnet började. Det är denna förmåga hos trädkronorna vi utnyttjar då vi vid regn söker skydd under träd. 

2/ 

En mindre del av nederbörden kan tas upp av växter för deras tillväxt (transpiration) och också för deras näringstransport och kylning. Denna post är per dygn inte så dramatiskt stor, som mest 4-5 mm per dygn då det växer som bäst. Posten är ingen effektiv buffert hydrologiskt vid skyfall, Däremot är den på årsbasis en viktig post

3/ 

I samband med och efter avverkning körs med många tunga maskiner: skördare, skotare, risskotare, markberedare - dessas tryck packar marken vilket leder till mindre infiltration och mer ytavrinning om marken lutar. Det ger ett snabbare flöde till bäckar och åar. 

4/

Markberedning i sluttning kan om den görs på fel håll (tvärs höjdkurvorna) skapa fåror som kan bli små diken vilka ger ytvattenavrinning och ett snabbare flöde ut.

5/

Mindre utrymme för att ta emot mer vatten eftersom grundvattenytan redan tidigare höjts - schablonmässigt höjer en kalavverkning grundvattenytan ca 0,5 m under flera år. Detta innebär att en del av markens förmåga att magasinera vatten vid kraftiga regn redan har tagits i anspråk. 

6/ 

Att grundvattenytan höjts innebär att utströmningsområdena utgör en större andel av arealen än innan. i sådana områden ligger grundvattenytan mycket ytligt, det klafsar om fötterna. När regn faller på sådana områden blir det ett relativt ytligt flöde, vilket snabbare resulterar i att vattenföringen ökar i bäck/å än då det faller på ett inströmningsområde.

—-

Faktorerna ovan följer i nummerordning ungefär vattnet väg från regn till bäck.

Det är min bedömning att de ökar successivt i betydelse som orsak till flödestoppar i ytvatten, dvs nr 1-2 minst, nr 6 mest. 

Här var sex faktorer som bidrar till ökade flöden p g a hyggen. Jag kan inte komma på något sätt som hyggen skulle kunna ge minskade flöden. 

Ett komplext och dynamiskt hydrologiskt system - avancerad modellering behövs för att generera det exakta skeendet bakom flödestopparna i enskilda fall, t ex Skorped.