Glommen på Hallandskusten - hett ställe även mitt i vintern

Hus och sjöbodar på norra sidan av hamnen 

Glommen tog mig med storm, både bokstavligt och bildligt talat. Flyttlasset från Uppsala välkomnades nämligen av stormen Helga. Och det är fantastiskt fint här, även på vintern. Att det är det på sommaren visste jag ju efter ideliga turer till grannen Tången och också efter tre husvisningar i augusti. 

Texten nedan sammanfattar mina observationer och reflexioner från de två månader som vi nu bott i Glommen. Den är främst en introduktion för dem som vet inget alls eller endast lite om Glommen, dels den släkt och de vänner i främst Mellansverige som kanske undrar vart vi tog vägen, dels de som eventuellt funderar på att besöka byn och området eller rentav flytta hit. Det finns redan en del beskrivningar av Glommen på nätet, men de är rätt kortfattade, så jag försöker här ge en något fylligare bild. Ni som redan vet det mesta om Glommen får givetvis hemskt gärna också läsa vidare. Sen är ni välkomna att höra av er om eventuella sakfel i texten eller med förslag till kompletteringar. Detta i kommentarsfältet längst ner eller om ni tycker det är krångligt per telefon eller e-post: 072-5050102, honohrstedt@hotmail.com  

Va!? Det är det första de flesta säger då jag till mina mellansvenska släktingar och vänner säger att vi flyttat till Glommen. Det beror nog inte på att de hör dåligt utan snarare på att de inte förstått vad jag sagt. "Vad och var är det" vill de nog säga. Glommen är inte direkt en välkänd metropol uppe vid Limes norrlandicus där jag länge hållit till. Men ganska många, och då förstås begränsat till de fågelintresserade, säger direkt "nej men Gud i himlen vilken lyckost". Fågellivet vid kusten runt Glommen är året runt nämligen av rent himmelska mått. Och alla dessa fåglar var ett tungt vägande skäl bakom flytten hit. 

Skidtur på stranden vid Olofsbo, fyren rakt fram

Om man likt jag tycker om att leva nära naturen och dess krafter, vandra, skåda fågel, äta fisk och bada ute, ja då är Glommen ett paradis. Under den korta tid jag bott här har "vintervädret" varierat enormt. Flytten skedde som sagt samma kväll som stormen Helga drog in. Då fick man hålla i hatten milt uttryckt. Vårt för oss nya hus visade sig stå stadigt i stormen. Därefter har det varit omväxlande tjocka, dagsregn och gnistrande kalla vindstilla dagar med skidföre. Snön fick tyvärr ligga endast en vecka. De som inte likt jag gillar att åka skidor tyckte nog detta var bara skönt. 

Fiskebåtar vid den inre piren en kall soluppgång

Glommen ligger på en udde och nästan längst ut finns den ännu levande fiskehamnen. Den anlades för ca 150 år sedan och det var också då som samhället började växa från att dessförinnan ha varit en ren jordbruksbygd med utspridda gårdar. Idag finns bara två-tre aktiva fiskebåtar, som mest var det tydligen drygt ett dussin.

Byn har idag ca 700 fastboende. Den består i grova drag av en äldre del på sjösidan av Handlar´n och en nyare del på inlandssidan. Det byggs en hel del nya bostäder löpande, för närvarande t ex ett tjog bostadsrätter. Särskilt kul tycker jag det är att det här och var i byn ligger insprängda hallandslängor från den tid när jordbruket var dominerande näring. De flesta av dessa verkar väl underhållna. 

En av de gamla gårdarna

Gatunamnen är ganska speciella och särdeles intressanta. Gatorna, liksom flera gamla hus, har namn efter personer som var de första att bygga här. Jag har noterat att man på den tiden tyckte att endast män förtjänade ett gatunamn. Än så länge har jag bara stött på en gata med kvinnonamn, nämligen Lina Beatas väg. Ett särskilt kapitel, som inte går att utreda här, är en varierande genitivform på mansnamnen, där man ofta men inte alltid lägger till "sa" på slutet, t ex Severinsa väg. Skylten nedan skulle man kunna tro hedrar en transperson, men ursprunget är tydligen en Bengt August Nilsson. 

Gata uppkallad efter Bengt August Nilsson

Längst ut på udden ligger den berömda Glumstenen, som är ett stort flyttblock. Under åtminstone ett årtusende har den tjänat som sjömärke. Idag är den mest berömd i fågelskådarkretsar. Platsen lär på hösten vara en av Västkustens allra bästa lokaler för att se atlantiska havsfåglar, som sulor, liror och stormsvalor. Vid kraftiga vindar från väster blåser dessa in från havet och studeras då av tillresta ornitologer som hukar i lä bakom Glumstenen eller den lilla röda boden intill. 

Fågelskådare tar skydd i den hårda vinden

På Glumstenen finns en berömd inskription av prosten Bexell som rör havsytans vattenstånd vid en tidpunkt på 1800-talet. Bakgrunden till den finns i den vetenskapliga diskussion som då var om havsytan sänkte sig ("Vattuminskningen") eller landet höjde sig. Man hade ju länge noterat att havet drog sig allt längre ut på flacka kuster i landet. Vattenståndsmärken på olika ställen i landet och det faktum att förändringen över tid var olika beroende på var man var innebar spiken i kistan för teorin om att havsvattnet försvann in i jordens innandöme, vilket var den förklaring som förespråkarna för teorin "vattuminskning" gav till vart allt vatten tog vägen.

Frusna böljeslag i den grunda Breviken

Kusten i centrala Halland mellan Falkenberg och Varberg är i huvudsak mycket flack med långa sandstränder här och var avbrutna av hällar. Dessa sandstränder är på sommaren förstås populära för badturister. Men höst och vår lockar de mest rastande flyttfåglar, framförallt vadare men även mycket annat. Strax söder och norr om Glommen finns berömda rastlokaler för dessa flygande flyttgäster, t ex Korshamn vid Morups tånge och Lynga. Inom cykelavstånd från Glommen finns faktiskt sex av Falkenbergs kommuns bästa fågellokaler. Förutom de tre redan nämnda även Munkagårdsfloen, Bengtsgårds äng och Ramsjö/Lis mosse.

Fågellokaler nära Glommen

Morups tånge är också känd för sin vackra strandäng som hålls öppen av bete, senast av hästar. På sommaren lyser delar av ängen rödrosa av blommande trift. Ängen lämpar sig utmärkt för picknick och promenader.  Av egen erfarenhet vet jag också att den är en utmärkt plats för små barn (mina barnbarn) med mycket spring i benen. 

Morups tånge ståtar även med sin fyr som fortfarande är i drift. Den 28 m höga fyren, byggd 1843, är i såväl ljus som mörker ett tydligt riktmärke i det flacka landskapet. Endast vid kraftig dimma kan den vara helt försvunnen för ögat även på rätt nära håll. Det finns en förening "Morups Tånge Fyrsällskap" bildad 2012 som förvaltar fyren och dess närområde. Glädjande är att Falkenbergs kommun tydligen beslutat att köpa fyren och marken intill, detta för att säkra området för turism och naturvård. Kul kuriosa är att fyren är aktiv på Twitter med kontot @TngeFyr. Det spekuleras en hel del om vilken mystisk person som finns bakom kontot. Antagligen någon gammal fyrvaktare som går igen och sitter däruppe och spanar...

En kall soluppgång över fyren och Breviken

Lite längre norrut mellan Björkäng och Galtabäck finns förresten deltaområdet Utteros, även det fantastiskt fågelrikt. Det är mycket väl fångat i ord och bild i boken "Tidvatten" av Thomas Andersson och Lars Rosenberg. Lars har också en fin blogg "Utteros" med nästan dagliga rapporter om naturens växlingar i området. 

Stora delar av de här för fåglarna värdefulla kustavsnitten är skyddade i form av naturreservat. Korshamn, Morups tånge och Breviken mellan fyren och Glommen är reservat och också vad jag förstått ett Natura-2000-område. Det närmaste reservatet strax norrut är Digesgård, en betad vacker udde med mycket enbuskar. 

Digesgårds naturreservat

Udden heter på kartan Pannaboudden. Namnet Digesgård som reservatet har måste komma från en gård med samma namn lite längre in åt landet. På någon gammal karta jag har sett stavas den gården Dikesgård. Det är väl den sydvästsvenska dialekten som med tiden gjort om "k" till "g". I reservatet finns också några gamla små stenbrott som lär hysa vattensalamander. Stenbrotten kom till i början på 1900-talet i samband med byggnation i hamnområdet. 

Dimma över vägen fram mot fyren

Fågellivet, så här mitt i vad som kallas vinter, har redan överraskat mig storligen. Främst tänker jag då på alla rovfåglar som kan ses vid eller nära kusten. På den korta tid jag varit här har jag sett fler rovfåglar än vad jag gjort i Uppsala under lång tid. På listan finns kungsörn, havsörn, duvhök, blå kärrhök, pilgrimsfalk, tornfalk, fjällvråk och ormvråk. Och då handlar det oftast inte om enstaka observationer, utan minst en handfull av varje art. Tornfalkar har jag dock bara sett två, medan kärrhöken är den jag sett flest av. Jorduggla har rapporterats i området, men den har jag ännu missat. 

Gård med lite högt läge vid Koggerudden

Sen finns här en hel del småfåglar som jag tidigare alls inte förknippat med vinterskådning. Lärkor syns ofta strandnära. Vanligast verkar ängspiplärkan vara. Den har jag många gånger sett leta mat i de bälten med gammal tång som ligger längs stranden. Rapporter finns på Artportalen också om sånglärka, skärpiplärka, vattenpiplärka, trädlärka och berglärka, men de har jag ännu missat. Möjligen har någon varit i lag med ängspiplärkorna på de där tångbankarna. De är svåra att få in i kikaren de små liven, de är ju nästan ständigt i rörelse.

Spovar, i detta fall småspov Ostkusten (foto Frej Nohrstedt)

Storspoven tycker jag är en vacker, majestätisk och spännande vadare. Den ser man nästan dagligdags även så här mitt i vintern. Åtminstone en eller två brukar jag se dagligen i Breviken här intill. Två gånger har jag också hört den spela.

Så här långt har jag skrivit mest och naturen runtomkring här. Men det sociala och kulturella då? På ytan är det ganska lugnt, men därunder sjuder det av liv. Om jag går runt i byn under arbetstid ses inte många människor till. Till det bidrar förstås också att rätt många hus här i den äldre delen av byn där vi bor är fritidshus. De befolkas mest bara under sommarhalvåret.

Handlar´n, lokalen för postboxar och pizzerian mitt i byn

Jag tycker att det gått lätt att komma i kontakt med människorna här. Alla jag stött ihop med är vänligt välkomnande och intresserade av samtal. Mitt fågelintresse och det faktum att jag är ute och strövar mycket har förstås bidragit till många kontakter. Livsmedelsbutiken "Handlar'n" mitt i byn är en samlingsplats, liksom den lokal med alla postboxar som finns intill. Butiken har länge varit på fallrepet och nu precis bytt ägare. Man får hoppas att den överlever, det är mycket värdefullt att ha en sådan nära, socialt men inte minst ur praktisk synpunkt och miljösynpunkt. Vi i byn får se till att handla merparten av den mat vi behöver hos Handlar´n och inte i de stora affärscentrumen inne i Falkenberg och Varberg. Bredvid i samma hus finns också en pizzeria. 

Vad gäller näringsverksamhet dominerar Falkenberg Seafood AB som har en industri i hamnen med ca 25 anställda. Vad jag förstått rensar, filéar och packar de fisk. Tydligen är det inte som man först kan tro att industrin försörjs med fisk av de båtar som ligger i hamnen utan fisken rullar in och ut ur byn med stora långtradare som ideligen far längs Glumstensvägen. Lokaliseringen av den här industrin verkar inte alls optimal idag, lämpligheten ur bl a säkerhetssynpunkt kan ifrågasättas. Långtradarna tar upp nästan hela den smala Glumstensvägen, med svårigheter för andra trafikanter, såväl gående som cyklister och bilister.

Till hamnområdet har precis gymmet Vindstyrkan flyttat. En vårdcentral Capio Familjeläkarna  ligger centralt i byn. Vid rondellen inåt land ligger byns skola. Därutöver finns det några småföretag, varav en del vaknar till först på sommaren samtidigt med sommargästerna, t ex en fiskkrog. 

En av diskarna hos Gårdsbutik Thuressons

Strax utanför samhället finns Glommens Rör och också den i trakten välkända Gårdsbutik Thuressons. Där säljs "lokalproducerat" kött av olika slag. Mycket är dock producerat på andra ställen i Halland. Affären verkar mycket populär. Folk åker från när och fjärran för att handla där. Jag besökte butiken strax före jul. Redan en kvart före öppning ringlade en lång kö utanför butiken. Väl inne i butiken möttes jag av ett par diskar som måste vara en köttätares våta dröm (själv är jag vegetarian). När jag såg alla bilarna på parkeringen funderade jag över det miljövänliga i denna logistik, att massor med folk åker i egna bilar långt ut på landet för att handla. Sannolikt är det avsevärt bättre ur miljösynpunkt att fullastade lastbilar kör livsmedlen från producenterna in till tätorterna där de flesta människorna bor. 

Glommens Bygdegård, mitt i byn

I byn finns en samlingslokal ”Glommens Bygdegård” där det är regelbundna aktiviteter för såväl barn som vuxna. Strax före jul var där en välbesökt julmarknad. Den brukar normalt vara i hamnen, men flyttades in p g a oväder. En annan typ av samlingslokal är det "Gubbdagis" som ligger i den yttre sjöboden på hamnens södra sida. Jag har många gånger gått förbi och sett skylten, men ingen har varit där som jag kunnat fråga om vad som pågår. Men häromkvällen fick jag napp, ett par män var på plats och mekade med en bil. De berättade att ett antal aktiva eller pensionerade fiskare brukar träffas där på förmiddagarna för fika och samtal. 

I hamnen är det en årlig Kräftfestival i juli. Fyra-fem kvällar håller den tydligen på. Man dansar till levande musik och äter förstås havskräftor. Festivalen lär vara välbesökt med uppemot 25000 personer totalt under de dagar den pågår. 

Entré till Glommens IP

Det finns en idrottsförening Glommens IF, som verkar hålla på mest med fotboll. Idrottsplatsen ligger i byns utkant österut, på andra sidan rondellen och en bit bortom skolan. Jag var förstås ut på planen och kände på gräsmattan, den verkade riktigt bra. Jag ser fram emot att få gå dit och heja på hemmalaget. Som vanligt på mindre orter är det väl barn- och ungdomsverksamhet som dominerar gissar jag. Jag  vill minnas att det på hemsidan stod division 6 för herrlaget och division 3 för damlaget. Föreningen verkar jobba mycket effektivt, jag har nämligen redan fått inbetalningskort i brevlådan. Självklart går jag med i klubben. Som bonus får man se hemmamatcherna gratis. Som jag förstått det är det också  idrottsföreningen som gör det mesta jobbet med kräftfestivalen. 

Vill man se allsvensk fotboll är det nära in till Falkenberg. Det tar bara 20 minuter med stadsbussen. Falkenbergs FF spelar ju i allsvenskan på herrsidan. Mig passade det synnerligen bra att FFF slog ut Sirius från Uppsala i den gångna höstens kvalspel. 

I Glommen finns en samhällsförening sen ett drygt 10-tal år. Den engagerar sig i frågor som den framtida utvecklingen av samhället i form av boende, infrastruktur och service. Konkreta frågor har handlat om förskolans existens, rensning av stranden från tång, fiberdragning och nu senast dialogen kring kommunens utvecklingsplaner för byn och kustområdet intill. 

Vågorna slår in över den yttre piren i hamnen

I sin översiktsplan har kommunen pekat ut bl a Glommen som ett möjligt och önskvärt utvecklingsområde. I dagarna genomförs flera dialogmöten kring denna plan. Det finns också ett "Planprogram för Glommens hamn" upprättat i oktober 2015 för samråd med invånarna. Programmet innehåller olika förslag till förändringar i det hamnnära området, det gäller t ex etablering av nya bostäder, parkering, husbilscamping och hotell/restaurang. I höstas genomfördes ett samrådsmöte i byns samlingslokal. Tyvärr missade jag det. Samrådet lär fortgå en längre tid.

På nätet sjuder det också av liv i Glommen med omnejd. Samhällsföreningen har en hemsida www.glommen.se och finns också på Facebook. På Facebook finns även en grupp "Vi som bor i och gillar Glommen" med flera hundra medlemmar. Där läggs bilder upp och förmedlas allehanda information. Den förening som sköter fyren "Morups Tånge Fyrsällskap" har också en hemsida och finns på Facebook.

En föränderlig strand med sanddyner och en meandrande bäck

Ja, ni ser att Glommen lever även vintertid. Den stillhet som finns på ytan så här i mitten av februari, bedrar när man kommit byn och dess människor lite närmare in på livet. Och att fågellivet är relativt hektiskt det har ni ju redan förstått. Det blir spännande att följa årets utveckling framöver. Om det är så här bra mitt i vintern, hur häftigt ska det då inte bli i vår och sommar? Mycket mer folk lär det definitivt bli med alla sommarboende och badturister. Jag ser fram emot att kunna börja bada. Och havskajaken, nu i Hälsingland, ska nog få komma hit och tjänstgöra. 

Ni som inte redan bor i Glommen eller varit här  - gör gärna ett besök. Det är det mycket väl värt. Från Falkenberg, dit man enkelt kommer med tåg, tar man först buss nr 10 in till centrum, sen buss nr 7 från Stortorget. Kliver av gör man på ändhållplatsen vid Handlar'n. Då är du mitt i byn. Hamnen och havet nås genom att gå Glumstensvägen några hundra meter västerut. 

Litteratur:

Fåglar i Falkenberg – Guide över fågellokaler i Falkenbergs kommun. Falkenbergs ornitologiska förening. www.fof-fbg.se

Glommen – Ett fiskeläge och dess omgivningar, en vandring i tid och rum. Ingvar Karlsson m fl (red.) 2006. Förlag Utsikten, Varberg. 368 sidor.

Planprogram för Glommens hamn. Samrådshandling upprättad 2015-10-20, Dnr KS 2010/629. Falkenberg.

Tidvatten. Dagbok från Kattegatts kust. Thomas Andersson (foto) och Lars Rosenberg (text). Tryckt hos GRAFIKA Falkenberg 2011.

Bilaga – om namnet Glommen

Varifrån kommer det märkliga namnet Glommen? En teori finns utvecklad på Samhällsföreningens hemsida. En sammanfattning av teorin följer här.

Namnet har primärt med Glumstenen därute på udden att göra. Glum (eller glaum) i fornnordiskan betyder tydligen ungefär buller/oväsen/larm. U har sen blivit O av dialektala skäl, gamla hallänningar byter tydligen U mot O, t ex Gunnar blir då Gonnar (eller Gånnar). Glumstenen betyder då med dagens svenska Bullerstenen (man menar förresten att detta är samma ord som i engelskans Boulder).

Egentligen borde Glumstenen dock heta Bullerblocket. En "sten" ska i alla fall i vetenskaplig terminologi vara maximalt 2 dm längs största diametern. Allting därutöver är just "block".

Bullerstenen är således ett block med avrundade kanter. Blocket är bildat under inlandsisen genom att det slitits loss från berggrunden. Sen kan det ha frusit fast i isen eller rullat under den i smältvattenälvar. Det kan ha transporterats mer eller mindre långt tills det smälte fram när isfronten drog sig tillbaka då klimatet blev varmare. Blockets från början skarpa kanter har rundats av genom att det rullat och genom att de slipats av isälvsvatten med innehåll av sand och grus.

Bullret i sammanhanget är ljudet då dessa stora block kommer i rullning i slänter. Detta kan ske genom att jord som stödjer blocket kan ha eroderats bort av vatten eller på grund av jordbävningar.