Reservat på brandfältet i Västmanland - ett mycket märkligt inlägg av agrarhistorikern Clas Tollin på DN debatt 11 september

Denna vecka har det varit en intensiv diskussion på DN debatt om bildningen av reservat vid brandfältet i Västmanland. Detta efter att 21 professorer i måndags (8 september) föreslog miljöminister Lena Ek att avsätta nya pengar för att kunna göra reservat av merparten av brandfältet. Syftet med den föreslagna reservatsbildningen var att få till stånd ett stort skogligt reservat i södra halvan av Sverige, vilket idag saknas. Ett sådant vore bra för den biologiska mångfalden och skulle också ge forskningen nya möjligheter. Det är också ont om stora reservat med brunnen skog. Författarna menade att brandfältet utgör en unik möjlighet och att det är bråttom med reservatsbildningen innan skogsägarna har avlägsnat allt brunnet virke. Sådant är en värdefull struktur i landskapet för många organismer.

Förslaget följdes snabbt av flera repliker, varav två som var djupt kritiska kom från företrädare för LRF nationellt och regionalt och från Mellanskog. Det finns mycket att säga om dessa, men det får ske vid ett annat tillfälle.

Den kanske märkligaste repliken kom igår (11 september) från agrarhistorikern, docenten och f d lektorn vid SLU Clas Tollin. Han ondgjorde sig över att de naturvårdsbiologiska professorerna inte skulle känna till att skogen utnyttjades av människan redan före det industriella skogsbrukets expansion på 1800-talet och nämnde aktiviteter som svedjebruk och kolning . Det tror jag är en djupt orättvis syn på de akademiska kollegorna. Visserligen har nog de flesta av de 21 professorerna sin botten i naturvetenskap, men att därför tro att de inget vet om människans roll för hur naturen utvecklats är en förhastad slutsats. Clas Tollin hade nog mått bra av att ta några grundkurser i ekologi. Då hade han fått erfara att människans roll är en central del i undervisningen och forskningen. Ekologi är ju läran om samspelet i naturen och avser hur organismer påverkar och påverkas av miljön inklusive andra organismer. Intresset för människan gäller då både hur människan påverkar andra organismer och miljön och hur hon själv påverkas åt andra hållet. ”Humanekologi” är t ex ett akademiskt ämne vid åtminstone ett par stora universitet i landet. En och annan av de 21 professorerna har säkert också gått någon kurs eller forskat om historiska aspekter på markanvändning av olika slag.

Denna påstådda brist hos de 21 professorerna tar Tollin till intäkt för att skrota förslaget om ett naturreservat vid brandfältet. Det är lite svårt att se vad hans text utmynnar i, men jag kan inte dra någon annan slutsats. Han menar att de föreslagna 150 mkr säkert skulle kunna användas till något bättre. Vad det skulle vara skriver han inte, men man anar i meningen innan att han tycker att de borde gå till de kurser i agrarhistoria som SLU tydligen lagt ner.

Hans logik är att ett reservat är ointressant därför att brandfältet använts av människan redan före det industriella skogsbruket. Det är en för mig totalt obegriplig logik. Den skulle dessutom innebära att alla naturreservat i hela landet är omotiverade eftersom människan haft saker för sig över hela ytan.

Naturvård och skydd av biologisk mångfald innebär inte bara att bevara redan existerande natur, det innebär också att restaurera och kompensera för sådana viktiga företeelser som drastiskt minskat. Men det har nog inte Tollin förstått vad det verkar. Brunnen skogsmark är i Sverige idag en bristvara för de många organismer som är helt eller delvis beroende av sådan. De riskerar därför att utrotas.

Tack och lov har många till skillnad från Tollin den viktiga insikten:

·        Det gäller t ex skogsbruket som med stöd av certifieringsregler bränner 1000-3000 hektar hyggen per år och då på skogsmark som uppenbarligen påverkats av människan tidigare (Svenska FSC, Rapport 2, 2013).

·        Det gäller t ex 14 länsstyrelser i landet som med finansiering av EU och Naturvårdsverket ska göra ca 90 naturvårdsbränningar fördelade över landet under 2015-2019, omfattande totalt 2000 hektar:

    http://www.lansstyrelsen.se/vastmanland/Sv/nyheter/2014/Pages/vastmanland-leder-.aspx?keyword=Life+taiga

·        Det gäller t ex landshövdingen i Västmanlands län som också i måndags skrev under ett inriktningsbeslut om att inrätta ett stort sammanhängande reservat på det aktuella brandfältet:

   http://www.lansstyrelsen.se/vastmanland/SiteCollectionDocuments/Sv/manniska-och-samhalle/krisberedskap/Skogsbranden/Inriktningsbeslut-naturreservat-20140910.pdf

·        Det gäller t ex miljöminister Lena Ek som igår (11 september) i Miljöaktuellt svarade de 21 professorerna och gav uttryck för samma ambition:

     http://miljoaktuellt.idg.se/2.1845/1.582376/lena-ek-dialog-med-markagarna-maste-folja-i-brandens-spar

Det finns således ett stort stöd i akademi och samhälle att mer bränd skogsmark behövs för naturvårdens skull och för att inrätta ett stort reservat på brandfältet i Västmanland.

Clas Tollin står väldigt ensam med sin märkliga logik och inställning. Tur är väl det.