Könsfördelning mm i dödsrunor på DN och SvD

Kvinnor mindre värda än män efter döden?

Med tilltagande ålder och bekanta som gått bort har mina ögon kommit att falla på dödsrunorna i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, två tidningar som jag av och till prenumererat på. Det blev snart påfallande vilken manlig dominans där är. Av en systematisk studie jag sen gjort verkar det till största delen (75 %) vara män som uträttat något storartat i livet, värt att berätta för omvärlden efter deras bortgång.

Dödsrunorna i DN och SvD signalerar det ojämlika samhället. Inte bara på så vis att männen kraftigt dominerar, utan också på så vis att representanter för vanliga yrken inom industri, vård, skola och omsorg är ytterst fåtaliga.

Fördelat på tre perioder fr o m hösten 2007 studerade jag 369 tidningar, varav 231 DN och 138 SvD (tabell 1). DN i period 1 och 2, och SvD i period 3, avsåg samtliga tidningar med runor under perioden. SvD i period 1 och 2 var ett slumpmässigt urval.

Tabell 1 – Antal tidningar

Period nr	Datum	Antal DN	Antal SvD	Antal DN+SvD
1	20 okt 07 – 24 feb 08	119	34	153
2	23 okt 08 – 28 feb 09	112	40	152
3	18 okt 09 – 31 dec 09		64	64
Summa		231	138	369

Presentationen av statistiken nedan gäller båda tidningarna samlat, därför att bilden var densamma i båda.

I de studerade tidningarna fanns det totalt 1181 dödsrunor, varav 890 (75 %) handlade om män och 291 (25 %) om kvinnor. Detta trots att det torde vara uppenbart att ca hälften av dem som dör är kvinnor. Det var också mest män (73 %) som skriver och signerar dödsrunorna. Noterbart var att hälften av de kvinnor som signerade, skrev under dödsrunor om män, medan bara var tionde man som signerade, skrev under en dödsruna om en kvinna.

Jag kategoriserade också omnämnda personer som gått bort i fem grupper beroende på deras yrken (tabell 2). Den procentuella fördelningen på grupperna bland män respektive kvinnor redovisas också i tabellen.

Tabell 2 – andel män och kvinnor i olika yrkesgrupper

Grupp	Yrken	Andel av männen (%)	Andel av kvinnorna (%)
1	professor vd officer godsägare biskop rektor överläkare	46	16
2	tjänsteman lärare läkare småföretagare lantbrukare präst affärsman	37	49
3	författare artist journalist	14	17
4	arbetare sköterska sekreterare förskollärare service fritidsledare hemmafru	2	15
5	ej specificerad i runa	1	3

Bland männen var den i särklass största gruppen nummer ett (46 %), en grupp som för 30-40 år sedan hade fått epitetet ”överklass”. Bland kvinnorna utgjorde denna grupp bara 16 %. Talrika yrkesgrupper, t ex industriarbetare, förskollärare och sjuksköterskor, var sällan företrädda bland dödsrunorna, speciellt när det gäller männen. 

Är det något att bry sig om att dödsrunorna på DN och SvD signalerar bilden att det mest är överklassens män som är värda att nämnas efter döden? Jag tycker det. Den bild dödsrunorna ger bidrar till att konservera att gammal förlegad syn att män är viktigare än kvinnor och att överklassyrken är viktigare än de vanliga yrkena där flertalet arbetar. Den motverkar en modern demokratisk syn om alla människors lika värde, oavsett kön, klass, ras etc.

Vi som läser och prenumererar på de två tidningarna skulle kunna medverka till att ändra denna bild genom att skriva om kvinnliga bekanta som gått bort. Vi skulle kunna skriva om alla de kvinnor och män som i ett helt liv kämpat i industrin, utbildat våra barn eller vårdat våra sjuka.

DN och SvD skulle kunna bidra aktivt till att problematisera och diskutera den bild som tydligt framskymtar. De kunde också aktivt kunna bjuda in läsekretsen till att skriva mer om svagt företrädda grupper.

Hans-Örjan Nohrstedt, Uppsala