Replik på märkligt inlägg på SvD debatt om att minskad köttkonsumtion är ett hot mot naturbetesmarker

I söndags (17 februari 2019) fanns på SvD debatt ett i mitt tycke mycket märkligt inlägg. Författare var elva välrenommerade forskare inom ekologi och biologisk mångfald. Det budskap som hänger sig kvar efter läsning, är att en minskad köttkonsumtion skulle utgöra ett hot mot biologisk mångfald och naturbetesmark. 

Rubrik och ingress i SvD:

”Fel att offra betesmark i Sverige av klimatskäl”

Ambitionen att minska köttkonsumtionen är lovvärd men riskerar att slå hårt mot den biologiska mångfalden och ekosystemtjänster. Om våra naturbetesmarker försvinner kan vi inte leva upp till FN:s internationella hållbarhetsmål och våra egna svenska miljömål som vi förbundit oss att jobba mot, skriver ett flertal forskare.

https://www.svd.se/fel-att-offra-sveriges-betesmarker-av-klimatskal

Jag skrev och skickade idag in en replik på inlägget:

---

Det är ett nog välment inlägg för naturbetesmarkerna (NBM). Sådana marker är rika på arter och kulturminnen. De upprätthålls av betande djur. Tyvärr har de sen länge minskat i omfattning.

Men något gick väldigt snett med det här inlägget. Jag, och flera med mig, läser det som en polemik mot ambitionen att minska köttkonsumtionen, en ambition som motiveras av hälso-, miljö- och resursskäl. Debattinlägget blev därmed istället en ryggdunk till kött- och mjölklobbyn.

Inläggets koppling mellan köttkonsumtionen och hotet mot NBM är svår att förstå. Minskar konsumtionen, så minskar NBM, det verkar vara antagandet. Men om det nu fanns ett sånt enkelt samband, då borde väl NBM ha ökat under en längre tid parallellt med att svenskens köttätande stadigt ökat. Så har det förstås inte varit. Om man dessutom betänker vad det är för kött som svensken konsumerar, ja då blir det än mer obegripligt varför ett minskat köttätande skulle drabba just köttet från NBM. I grova drag består köttkonsumtion av vardera en tredjedel från gris, nöt respektive fågel. Av det kött som äts är dessutom hälften importerat. Om nu några av olika skäl väljer att äta mindre kött, då är det väl rimligt att tänka att man väljer bort industrikött och som viss kompensation istället börjar efterfråga naturbeteskött.

“För att bibehålla den höga mångfalden behövs betande kor och får”, skriver man. Vad är det för “kor” man avser? Inga mjölkkor betar där. Det är för mager föda, dessutom ofta för långt från ladugården. De enda “kor” som finns där är en eller annan am- eller diko. De i särklass vanligaste betesdjuren är kvigor av mjölk- och köttras. Debattinlägget sprider den bild kött- och mjölklobbyn vill att vi alla ska tro på, nämligen att djurhållningen generellt är bra för biologisk mångfald.

Jag vet ingen som vill “offra betesmark i Sverige av klimatskäl” (rubriken). Det är självklart att resurser verkligen måste till för att säkra NBM. Men det här aktuella inlägget skapar bara förvirring. Det är en jobspost i arbetet. Författarna har mycket att förklara.

---

Alldeles nyss fick jag veta att redaktören på SvD Debatt inte ville publicera min replik på debattinlägget. Det var synd och också rätt förvånande. Jag har skrivit mycket på SvD Debatt och brukar inte ha svårt att få in inlägg och repliker där. Min teori är att min kritik drabbar redaktören själv. Jag tror nämligen att det är hon som skrivit den klantiga rubriken (redaktören gör det alltid), men även den klantiga ingressen som grundlägger den märkliga kopplingen mellan minskad köttkonsumtion och hotet mot naturbetesmarker. Jag tror inte att elva så framstående forskare skulle komma på nåt så uppseendeväckande konstigt.

Redaktörens svar:

Hej, 

Tack för repliken. 

Den här gången tackar jag dock nej till publicering. 

mvh Carina Stensson, redaktör SvD Debatt

Inte förvånande gick LRF inom några timmar ut på Twitter och uppmärksammade inlägget

Rapport från SLU i fjol om bl a vilka djurslag som betar på naturbetesmarker