måndag 2 juni 2014

Korsnäs timmerränna - ett spännande byggnadsminne i Gästrikeskogarna


                                          Timmerrännan strax öster om E4

Tack vare min käresta som ville av E4 strax norr om Dalälven för att titta på naturvård på hyggen fick jag upp ögonen för Korsnäs timmerränna, vilken vi plötsligen passerade över på den lilla väg vi for fram. En stor träränna där mitt i skogen med massor av rinnande vatten, i storlek som en mindre å. Vad var nu detta? Min nyfikenhet och mitt historiska intresse väcktes direkt. Rännan passerar E4 strax intill, men där under vägen i rör som byggdes samtidigt som vägen. När man passerar på E4 ser man bara två betongtorn på varsin sida av vägen och de säger inget om vad som finns lägre bort ifrån den.

Timmerrännan är en fantastisk och fantasieggande skapelse där mitt i det platta skogslandet strax norr om älven. Den är tre mil lång, börjar på Rämsön vid Untrafjärden i Dalälven, löper norrut och slutar vid Korsnäsverken i Bomhus i Gävles östra utkant. Merparten är en grävd kanal, men långa sträckor utgörs av en akvedukt byggd av grova plank. Mestadels är akvedukten belägen över land, men vid Klittesjön nära inloppet och vid Kastsjön nära Korsnäsverken går den över vatten.
 
                           Timmerrännan där den går över Kastsjön i Bomhus
Rännan går ca 3-5 m högt över marken/vattnet och är knappt 10 m bred inklusive kanal och en smal längsgående gångbro. Gångbrons virke är sisådär underhållet och ska man gå där (verkar vara tillåtet) får man se sig för var man sätter fötterna. Längs kanalen går också en smal skogsbilväg, avstängd för allmän trafik.

Timmerrännan byggdes precis i slutet av 1800-talet, den är således drygt 100 år gammal. Bygget tog bara ett år och sysselsatte ca 700 arbetare. Det blir drygt 80 m ränna per dag och 1 dm ränna per dagsverke. Imponerande när man ser skapelsen. Rännan användes för att flotta timmer från Dalälven till Korsnäsverken, en verksamhet som pågick fram till 1970-talet. Rännan har renoverats i flera omgångar, bl a i mitten av 1900-talet.

Varför kom detta enorma bygge till? Den verkar vara landets längsta timmerränna. Korsnäsverken med sina sågverk bildades i mitten av 1800-talet vid Korsnäs utanför Falun. Mycket av det sågade virket gick på export. Virket kördes på tåg till hamn i Gävle och sen vidare på båt över havet. Företagets betalningar för järnvägstransporten var en stor kostnad och man började räkna på alternativa sätt att få virket till hamnen i Gävle.

Svaret blev radikalt: hela sågverksföretaget vid Falun flyttas till Gävle (där företaget redan hade viss verksamhet), timret flottas dit och sågas sen upp där. Det gick inte att flotta virket till Dalälvens mynning och sen upp till Gävle. Fram till Untrafjärden gick det bra, sen var stora forsar i vägen. Svaret på detta problem blev timmerrännan från Untra direkt till Gävle. Kostnaden för att bygga rännan (0,5 mkr) var låg jämfört med vad man betalade till järnvägen (0,4 mkr per år). Underhållskostnaden var låg. Bygget betalade sig således redan på två år. Flytten av sågverkens personal från Falun till Gävle har kallats ”Sveriges största flyttlass”. Ca 2000 personer tvingades flytta med för att få behålla jobbet. I Gävle uppstod en helt ny stadsdel.

Timmerrännan är idag ett betydande skogsindustriellt minnesmärke. Det förtjänar uppmärksamhet och intresse. Man får hoppas att framtida generationer förstår vikten och förmår att underhålla denna unika företeelse mitt ute i Gästrikeskogarna.

I det jag läst har det påståtts att vattnet i rännan fortfarande är en del i Korsnäsverkens vattenförsörjning. Det har jag verkligen svårt att tro på. Ett besök vid rännan vid inloppet till Korsnäsverken några dagar efter den första upptäckten visade att inte mycket vatten kommer ända fram. Ett rikligt flöde som en mindre å vid Hyttön hade vid fabriken förvandlats till ett litet dike. I och med att akvedukten läcker mycket vatten antar jag att merparten hinner rinna ur på vägen. Jag uppskattade flödet strax innan fabriken till endast ca 100 L per sekund. För Korsnäsverkens vattenförbrukning måste det vara en droppe i havet. Möjligen kunde det räcka till personalens kaffevatten.

Ett lätt tillgängligt ställe att se timmerrännan är vid Hyttön. Där kan man se både akvedukten och den grävda kanalen. För att komma till Hyttön tar man av från E4 vid stora avfarten strax norr om Dalälven. Där är det skyltat västerut mot Hyttön som nås efter några få km. Där ansluter också Gästrikeleden och det finns också en allmän brygga där man kan ta sig ett dopp i vad som är en trång vik av Dalälven.
 
 
                                                   Grävd kanal vid Hyttön                                                   
 

Länkar till några texter och en kort videofilm:

 

Helena Lundgren Kulturmiljövård


 

Industrisemester Nu


 

Arbetarbladet


 

Youtube


 

3 kommentarer:

  1. Trevlig artikel. Själv är jag intesserad av Gästikeleden bl a.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Urban för positiv feedback, trevligt!

      Radera
  2. Hej, hittade din sida när jag letade fakta om timmerrännan. Ta en titt på mitt panorama och länka om du känner för det.

    https://www.360cities.net/image/timber-chute-1#-329.63,12.76,70.0

    SvaraRadera