Timmerrännan strax öster om E4
Tack vare
min käresta som ville av E4 strax norr om Dalälven för att titta på naturvård
på hyggen fick jag upp ögonen för Korsnäs timmerränna, vilken vi plötsligen
passerade över på den lilla väg vi for fram. En stor träränna där mitt i skogen
med massor av rinnande vatten, i storlek som en mindre å. Vad var nu detta? Min
nyfikenhet och mitt historiska intresse väcktes direkt. Rännan passerar E4
strax intill, men där under vägen i rör som byggdes samtidigt som vägen. När man
passerar på E4 ser man bara två betongtorn på varsin sida av vägen och de säger
inget om vad som finns lägre bort ifrån den.
Timmerrännan
är en fantastisk och fantasieggande skapelse där mitt i det platta skogslandet
strax norr om älven. Den är tre mil lång, börjar på Rämsön vid Untrafjärden i
Dalälven, löper norrut och slutar vid Korsnäsverken i Bomhus i Gävles östra
utkant. Merparten är en grävd kanal, men långa sträckor utgörs av en akvedukt
byggd av grova plank. Mestadels är akvedukten belägen över land, men vid
Klittesjön nära inloppet och vid Kastsjön nära Korsnäsverken går den över
vatten.
Timmerrännan där den går över Kastsjön i Bomhus
Rännan går ca 3-5 m högt över marken/vattnet och är knappt 10 m bred inklusive
kanal och en smal längsgående gångbro. Gångbrons virke är sisådär underhållet
och ska man gå där (verkar vara tillåtet) får man se sig för var man sätter
fötterna. Längs kanalen går också en smal skogsbilväg, avstängd för allmän
trafik.
Timmerrännan
byggdes precis i slutet av 1800-talet, den är således drygt 100 år gammal.
Bygget tog bara ett år och sysselsatte ca 700 arbetare. Det blir drygt 80 m
ränna per dag och 1 dm ränna per dagsverke. Imponerande när man ser skapelsen. Rännan
användes för att flotta timmer från Dalälven till Korsnäsverken, en verksamhet
som pågick fram till 1970-talet. Rännan har
renoverats i flera omgångar, bl a i mitten av 1900-talet.
Varför kom detta enorma bygge till? Den verkar vara landets längsta timmerränna. Korsnäsverken med sina sågverk bildades i mitten av 1800-talet vid Korsnäs utanför Falun. Mycket av det sågade virket gick på export. Virket kördes på tåg till hamn i Gävle och sen vidare på båt över havet. Företagets betalningar för järnvägstransporten var en stor kostnad och man började räkna på alternativa sätt att få virket till hamnen i Gävle.
Varför kom detta enorma bygge till? Den verkar vara landets längsta timmerränna. Korsnäsverken med sina sågverk bildades i mitten av 1800-talet vid Korsnäs utanför Falun. Mycket av det sågade virket gick på export. Virket kördes på tåg till hamn i Gävle och sen vidare på båt över havet. Företagets betalningar för järnvägstransporten var en stor kostnad och man började räkna på alternativa sätt att få virket till hamnen i Gävle.
Svaret blev
radikalt: hela sågverksföretaget vid Falun flyttas till Gävle (där företaget
redan hade viss verksamhet), timret flottas dit och sågas sen upp där. Det gick
inte att flotta virket till Dalälvens mynning och sen upp till Gävle. Fram till
Untrafjärden gick det bra, sen var stora forsar i vägen. Svaret på detta
problem blev timmerrännan från Untra direkt till Gävle. Kostnaden för att bygga
rännan (0,5 mkr) var låg jämfört med vad man betalade till järnvägen (0,4 mkr
per år). Underhållskostnaden var låg. Bygget betalade sig således redan på två
år. Flytten av sågverkens personal från Falun till Gävle har kallats ”Sveriges
största flyttlass”. Ca 2000 personer tvingades flytta med för att få behålla
jobbet. I Gävle uppstod en helt ny stadsdel.
Timmerrännan
är idag ett betydande skogsindustriellt minnesmärke. Det förtjänar uppmärksamhet
och intresse. Man får hoppas att framtida generationer förstår vikten och
förmår att underhålla denna unika företeelse mitt ute i Gästrikeskogarna.
I det jag läst har det påståtts att vattnet i rännan fortfarande är en del i Korsnäsverkens vattenförsörjning. Det har jag verkligen svårt att tro på. Ett besök vid rännan vid inloppet till Korsnäsverken några dagar efter den första upptäckten visade att inte mycket vatten kommer ända fram. Ett rikligt flöde som en mindre å vid Hyttön hade vid fabriken förvandlats till ett litet dike. I och med att akvedukten läcker mycket vatten antar jag att merparten hinner rinna ur på vägen. Jag uppskattade flödet strax innan fabriken till endast ca 100 L per sekund. För Korsnäsverkens vattenförbrukning måste det vara en droppe i havet. Möjligen kunde det räcka till personalens kaffevatten.
I det jag läst har det påståtts att vattnet i rännan fortfarande är en del i Korsnäsverkens vattenförsörjning. Det har jag verkligen svårt att tro på. Ett besök vid rännan vid inloppet till Korsnäsverken några dagar efter den första upptäckten visade att inte mycket vatten kommer ända fram. Ett rikligt flöde som en mindre å vid Hyttön hade vid fabriken förvandlats till ett litet dike. I och med att akvedukten läcker mycket vatten antar jag att merparten hinner rinna ur på vägen. Jag uppskattade flödet strax innan fabriken till endast ca 100 L per sekund. För Korsnäsverkens vattenförbrukning måste det vara en droppe i havet. Möjligen kunde det räcka till personalens kaffevatten.
Ett lätt
tillgängligt ställe att se timmerrännan är vid Hyttön. Där kan man se både
akvedukten och den grävda kanalen. För att komma till Hyttön tar man av från E4
vid stora avfarten strax norr om Dalälven. Där är det skyltat västerut mot
Hyttön som nås efter några få km. Där ansluter också Gästrikeleden och det
finns också en allmän brygga där man kan ta sig ett dopp i vad som är en trång
vik av Dalälven.
Länkar
till några texter och en kort videofilm:
Helena
Lundgren Kulturmiljövård
Industrisemester
Nu
Arbetarbladet
Youtube
Trevlig artikel. Själv är jag intesserad av Gästikeleden bl a.
SvaraRaderaTack Urban för positiv feedback, trevligt!
RaderaHej, hittade din sida när jag letade fakta om timmerrännan. Ta en titt på mitt panorama och länka om du känner för det.
SvaraRaderahttps://www.360cities.net/image/timber-chute-1#-329.63,12.76,70.0