Riksdagsledamot
Staffan Danielsson (C) och professor Torbjörn Fagerström, tidigare LU och SLU,
skrev 21 juni på DN Debatt under rubriken ”Osaklig smutskastning av det gröna
svenska jordbruket”.
Det är en
bredsida mot dem som vill öka den ekologiska odlingen i Sverige, framförallt
kritiseras de rödgröna i allmänhet och SNF i synnerhet. Jag håller med författarna
om att det är problematiskt att med skattemedel ensidigt gynna den ekologiska
odlingen, bl a eftersom dess miljöfördelar inte alls är entydiga. Själv är jag också
kritisk till en del av SNFs kampanjer som kan vara väldigt osakliga. En sådan
fick mig t o m att lämna organisationen för några år sedan.
Jag saknar
djup i den internationella dimensionen i Danielsson & Fagerströms inlägg. I
inlägget används det prognosticerade ökande globala livsmedelbehovet som
argument för att mer ekologisk odling i Sverige är en omöjlighet i och med att
den har lägre avkastning än den konventionella. I realiteten saknar det globalt
egentligen praktisk betydelse vad vi gör i detta lilla land, vi utgör en
tusendel av jordens befolkning. Att Sverige ska bli en kornbod för världen är
givetvis inte möjligt. Dessutom är det så att den av FAO prognosticerade ökningen
av världens befolkning ligger främst i Asien och Afrika, d v s mycket långt
bort. I Europa bedöms befolkningen t o m minska. Inte heller skulle det globalt
spela roll om vi importerade lite mer livsmedel.
Ungefär som i
den internationella klimatpolitiken anser jag dock att Sverige av rättviseskäl ska
ligga i internationell framkant och visa god vilja att hitta globalt hållbara
lösningar, även om våra nationella praktiska handlingar saknar mer än marginell
betydelse. För den aktuella diskussionen innebär detta att vår jordbruksmark åtminstone
borde kunna föda den svenska befolkningen. Detta är inte fallet idag. Vi
konsumerar mer än vad som produceras, vilket leder till en relativt stor
import. Med mer ekologisk odling i Sverige skulle importen behöva öka
ytterligare.
Danielsson
och Fagerström skvätter runt i den svenska ankdammen och bråkar med den ekologiska
odlingen. Om omsorgen om den globala livsmedelsförsörjningen och dess
miljöpåverkan verkligen vore deras primära drivkraft, då borde de istället
fundera över verkligt verksamma och miljövänliga alternativa vägar att möta det
globalt växande behovet av livsmedel. Enligt Millenium Ecosystem Assessment är
globens miljö redan överutnyttjad. Det är svårt att se hur det av FAO
prognosticerade ökade behovet av livsmedel på 70 % till 2050 ska kunna
levereras av det konventionella jordbruket utan att ytterligare öka
miljöbelastningen.
Det finns
två uppenbara vägar att få mer mat på borden utan att öka trycket på åkermarken
och miljön: 1/ minska matsvinnet och 2/ minska köttkonsumtionen. Globalt
konsumeras inte 20-30 % av den mat som produceras. I Västvärlden slängs
merparten av detta av detaljister och hushåll. I Västvärlden sker en stor
överkonsumtion av kött. I Sverige äter vi ca 70 % mer animaliskt protein än vad
som är näringsmässigt betingat. Hälften av svenskarna äter mer rött kött än den
mängd som ger förhöjd cancerrisk. Om konsumtionen och produktionen av kött minskade,
skulle också behovet av jordbruksmark minska. En animalisk diet kräver ca sju
gånger mer odlingsmark är en vegetarisk. Med minskad köttproduktion skulle
således avsevärt fler människor kunna födas på nu nuvarande jordbruksmark. Det
inte många vet är att ca ¾ av svensk åkermark idag används för att producera
foder åt lantbrukets djur. En areal motsvarande resterande ¼ används i utlandet
till att producera det kompletterande foder som behövs.
Om detta
säger inte Danielsson & Fagerström ett dyft. Det förvånar mig inte ett dugg
att Danielsson inte gör det. När hörde vi företrädare för C eller LRF prata om
att vi t o m kanske kan producera mindre och ändå ha fullt tillräckligt med
mat? Däremot kan företrädare för LRF, jag vill minnas i Danielssons eget hemlän,
provokativt servera köttiga hamburgare utanför skolor som vill pröva en
vegetarisk dag.
Likt vanligt
är bland företrädare för C och LRF slår man sig för bröstet om hur världsbäst
det svenska jordbruket är ur miljösynpunkt. Var finns de oberoende
vetenskapliga studierna som visar detta? Oavsett detta så finns det allvarliga aktuella
miljöproblem där jordbruket är huvudorsaken. Det svenska jordbruket är största
enskilda källa till de näringsämnen som läcker ut och förorenar Östersjön, som
anses vara världens mest förorenade innanhav. Häromdagen fick vi också veta att
det finns rester av bekämpningsmedel i en stor del av alla drickvattentäkter
som hittills är undersökta.
Det är min
grundsyn att oberoende kritiska röster verkligen behövs för att driva på
utvecklingen av hänsyn till miljö och natur inom jord- och skogsbruket. Även om
miljöorganisationerna ibland gör övertramp i sak spelar de en för samhället
avgörande opinionsbildande roll. Utan dem hade det svenska jord- och
skogsbruket inte stått där man står idag vad gäller miljöhänsyn. Själva hade de
ekonomiska intressena spontant inte drivit denna positiva utveckling, det är
min övertygelse. Att Danielsson & Fagerström här ger miljöorganisationernas
verksamhet epitetet ”smutskastning” är graverande. Det vore direkt
kontraproduktivt om alla kritiker slöt upp i C:s och LRF:s hejarklack för
svenskt jordbruk.
Danielsson
och C driver under innevarande supervalår uppenbart en riktad kampanj mot MP
och V i den aktuella frågan (gällande ekologisk odling och kritik av svenskt konventionellt jordbruk). Den som
tvekar kan studera alla hans inlägg på Twitter i ämnet. De går alla ut på göra
ner MP, utan att framhålla vad positivt C självt har att komma med. Denna
aktivitet formligen exploderade inför EU-valet. Det lär väl hända nu igen inför
riksdagsvalet i september. Som av en händelse dök det förresten den 19 juni upp
en insändare i Söderhamnskuriren på ungefär samma tema. Den var skriven av två lokala
centerpartister. Även det inläggets rubrik innehöll ordet ”smutskastning”.
Det är slutligen
sorgligt att en normalt omdömesgill och fritänkande person som Fagerström nu
uppenbarligen har fastnat i Danielsson höräfsa och blivit en bricka i dennes och
Centerpartiets trista valkampanjande.En sammanfattande kort version av ovanstående text försökte jag som replik intressera redaktionen på DN Debatt för. Den tackade tyvärr nej. Och valde istället att ta in dels en replik från LRFs ordförande Helena Jonsson som kort sa att LRF minsann omfattar både konventionell och ekologisk odling, dels en från SNF som sa att man bedriver sina kampanjer med egna ekonomiska medel, inte skattefinansierade.
Jag är en självständig riksdagsledamot (C) och människa, och står för det jag skriver och driver. Talespersoner för Centerpartiet i dessa frågor är landsbygdsministern och min riksdagskollega Roger Tiefensee. Visst ska vi minska matsvinn och inte äta alltför mycket kött, men nu handlade artikeln om det svenska jordbruket, om SNFs svartmålning (eller inte?), om begreppet "ekologi" och om vikten av att köpa mat producerad i Sverige om man vill främja miljö och kretslopp.
SvaraRaderaHej Staffan! Trevligt med lite feedback, det är oftast för magert med sådan tycker jag. Jag har lite svårt att förstå vad du antyder med de två första meningarna ovan. Det du skriver i den första finns har jag inte nåt skäl att betvivla. I kombination med mening 2 läser jag möjligen mellan raderna att du och partiledningen inte har samma uppfattning. Det vore ju intressant...
SvaraRaderaDu skriver "inte äta alltför mycket kött". Frågan är vad du menar med det. Av närings- och hälsoskäl borde svenskarnas köttkonsumtion sannolikt i storleksordningen halveras, om jag tolkar olika signaler från Livsmedelverket rätt. Av miljöskäl avsevärt mer. Det enda miljöskälet för kritter är väl att vårda biologisk mångfald och landskapsbild avseende naturbetesmarkerna. Möjligen skulle den mängden kritter räcka för att ge kött och mjölk till dem som möjligen särskilt behöver (barn och ungdomar, gamlingar). Vad tror du?
Jag tror aldrig det skulle gå att få Eskil att säga att vi ska producera och konsumera mindre kött. Nån gång ska jag offentligen berätta hur jag en gång blev censurerad av departementet i frågan, då jag satt som nationell expert i en programkommitté inom EU´s ramprogram för forskning. Det blir väl i nån form av biografi, sannolikt i bloggform.
Jo, jag ser och förstår vad er artikel handlar om. Men min poäng var att ni skriver om fel saker emedan ni tog den kommande globala livsmedelsförsörjningen som utgångspunkt för er kritik av eko. Med den i åtanke förslår vare sig eko eller konventionell odling.
Idag har det lovats mig att alla hälsingetidningar (Söderhamnskuriren, Hudiksvalls Tidning, Ljusdals-Posten och Ljusnan) ska publicera min replik på en insändare av två av dina partikamrater i länet. Den ska också läggas på deras gemensamma webb: helahalsingland.se Temat för ordväxlingen är lite samma som vår, men lite bredare (om skogsbruk också). Deras insändare har du möjligen redan läst... I vilket fall kommer jag att lägga min replik på min blogg när den väl publicerats.
Det är nån vajsing på Twitter just nu, så jag kan inte svara på din kommentar där just nu. Men självklart är det viktigt med bra matkvalitet, förutom mängden.
Hej igen Staffan!
SvaraRaderaNu ligger min ovan nämnda replik till dina partikamrater på helahalsingland.se
http://www.helahalsingland.se/opinion/insandare/osakligt-inlagg-om-jord-och-skogsbruk
Med vänlig hälsning H-Ö