måndag 4 augusti 2014

Birgit Nilssons museum på Bjärehalvön - fint att besöka


På Bjärehalvön finns det för den natur- och kulturintresserade några ”måsten”. Min prioritetsordning är just denna, först natur, sen kultur. Efter att ha besökt Hallands Väderö och Hovs hallar, stod Birgit Nilssons museum i Svenstad, Västra Karup på agendan. Det ligger mellan Båstad och Torekov.




Jag visste i förväg inte om att muséet fanns i området, men det gjorde min hallandsuppväxta käresta. När vi på väg mot Torekov och Hallands Väderö fick se vägskylten till muséet, lade vi genast in i resplanen att besöka det på återvägen. Ett besök det verkligen inte finns skäl att ångra, det var en höjdare. Detta trots att jag personligen aldrig varit någon stor fan av vare sig opera eller Birgit Nilsson (1918 – 2005).
 
 
Hon växte upp som enda barn på lantgården där muséet finns på plats sen 2010. Särskilt fadern verkade ha tänkt sig att Birgit skulle bli kvar inom lantbruket. Sin musikaliska utbildning inledde hon ganska sent och främst med stöd av modern, som dock tyvärr omkom i en trafikolycka vid gården då Birgit bara var drygt 20 år.




Birgit lyckades som bekant fantastiskt bra i sin musikaliska karriär och blev en världsstjärna. Hon plockade som del i den karriären uppenbarligen hem en hel del pengar. Hon var enda barnet och hade dessutom inga egna barn. Sina tillgångar hade hon testamenterat till främst två saker, dels det fantastiskt fina muséet på föräldragården, dels världens största musikpris på 1 miljon dollar vilket delas ut ca vart tredje år. I år ska det gå till Wiens filharmoniker.
 
 
Förutom muséet finns idag vid gården det gamla boningshuset kvar intakt och där sker dagligen flera guidade visningar. Dessutom har ett utmärkt kafé inretts i det gamla kostallet. Vi hann vid vårt besök med muséet och kaféet, en titt på boningshuset får anstå till nästa gång.




Muséet innehåller både delar om hennes uppväxt och om hennes karriär. Där är montrar med rikligt med material. Man går omkring i egen takt försedd med hörlurar och väljer själv vad man vill lyssna till. Där finns berättelser om olika skeden i hennes liv, men också brottstycken ur kända operor där hon haft framträdande roller. Själv tyckte jag särskilt om att lyssna på Tosca av Puccini.
 
 
Längst in i muséet finns en filmsal där det ständigt rullar en film, ca 1 timme lång. Det är en SVT produktion från 1975, där Sigvard Hammar intervjuar Birgit Nilsson och där det finns delar ut olika konsertframträdanden. Filmen var intressant att lyssna till. Birgit var en god berättare och hon verkar ha varit en snäll människa.




Personalen ska avslutningsvis ha en särskild eloge, mycket välkomnande, trevliga, kunniga och berättarglada.

Planera in ett besök där, det var mycket givande!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar