Nedanstående text är idag införd på svd.se
Förutom länkarna, bilden och dessa
inledande rader är texten identisk.
Helena Jonsson i LRF fortsätter att
lägga ut dimridåer för att få regeringen att än mer stödja ett
jordbruk som är miljöbelastande och skattefinansierat. Tidigare när
det var låga mjölkpriser och ”kris” för mjölkbönderna påstod
hon utan grund att Sverige har ”världens mest klimatsmarta mjölk”.
Nu tar hon opportunt, utifrån det hårdnande säkerhetspolitiska
läget runt Östersjön, tillfället i akt att tillsammans med
Civilförsvarsförbundets Sven Lindgren lägga ut texten om hur
kritiskt det är med landets självförsörjning. Detta med ett
inlägg betitlat ”Sverige skulle snabbt vara förlorat vid ett
krig”. Där krävs att regeringen ska ”göra allt för att öka
Sveriges matproduktion”.
Vid en avspärrning blir
matförsörjningen mycket problematisk enligt författarna, ty
”hälften av den mat vi äter idag kommer från andra länder”.
Jag tror också att det blir problematiskt, men inte specifikt av
denna anledning. Författarna blandar ihop handelsbalans i pengar med
flöden av mat räknat i vikt. Saken är den att Sverige importerar
högförädlade livsmedel och exporterar lågförädlade. Om man
istället betraktar de faktiska mängder i vikt av livsmedel som går
in och ut ur landet är situationen mindre kritisk.
Författarna säger inget om vilka
livsmedel det ska produceras mer av. Om de hade varit seriöst oroade
av försörjningen vid avspärrning borde de tänkt till. Produktion
av animaliska livsmedel är arealkrävande. I Sverige används hela ¾
av jordbruksmarken till att producera djurfoder. Trots detta räcker
produktionen av animalier inte till utan mycket importeras.
Resterande ¼ av jordbruksmarken används för att odla vegetabilier
för humankonsumtion. Trots denna lilla andel produceras avsevärt
mer än de svenska behoven. Detta indikerar att man på samma areal
kan föda mycket fler människor på en vegetabilisk kost än på en
animalisk. Är man orolig för försörjningen vid avspärrning finns
därför skäl att fundera över vilka livsmedel som produceras och
konsumeras. En vegetabilisk inriktning är bättre för miljön.
Dessutom äter svensken i gemen för mycket kött. Även i fredstid
finns således skäl att överväga livsmedelsförsörjningens
inriktning.
Innan maten tar slut vid en avspärrning
har dieseln gjort det eftersom merparten är importerad. Då stannar
produktion och distribution. Inget når konsumenterna. Jag håller
här med författarna om att det har hög prioritet att få fram
avsevärt mer inhemska biodrivmedel. En omställning till en större
del vegetabilisk kost gör att jordbruksmarken även räcker till att
odla biobränsle. En aspekt som författarna överhuvudtaget inte
berör är det stora matsvinnet. Uppemot 30 procent av livsmedlen
kasseras. Om denna andel istället tas tillvara kan produktionen
minska. Avslutningsvis håller jag med författarna om allvaret i att
bra åkermark bebyggs runt landets städer. Med en ökad global
befolkning och klimatförändringar kommer behovet av bra åkermark
att bli större.
Hans-Örjan
Nohrstedt
Debattör och bloggare, tidigare
verksam vid SLU, Forskningsrådet Formas och Skogforsk
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar