Människans utsläpp av växthusgaser, den stadiga ökningen av koldioxidhalten i atmosfären och många tecken på en uppvärmning av jordklotet oroar väl de flesta, förutom dem möjligen som litar mer på "alternativa fakta" än på IPCC:s omfattande analyser och scenarier.
Det oroar i alla fall mig. Jag har valt att tro på den bild som IPCC förmedlar. Som enskilda medborgare är det rimligt att vi frågar oss själva vad vi kan göra för att reducera våra utsläpp och därmed bidra till en bra framtid för kommande generationer. Enligt min mening finns det stora frihetsgrader i den enskildes möjlighet att reducera sina utsläpp.
I och med de stora skillnader som finns i per kapita-utsläpp mellan länder i världen och mellan rika och fattiga inom länder, tycker jag att det finns ett särskilt ansvar för oss som är relativt välbeställda och lever i de rikaste länderna.
I flera år nu har jag mer och mer försökt göra nåt åt mina egna utsläpp. Jag brukar själv kalla mig lite av en "koldioxid-taliban". En stimulerande inspiratör på senare år är sportkändisarna Björn Ferry och Heidi Andersson. De har en hemsida "FOSSILFRI2025" där man kan följa parets väg mot det mål som hemsidans namn anger.
Själv har jag successivt genomfört ett antal förändringar med samma mål:
- Går eller cyklar när det gäller kortare sträckor
- Tar stadsbussen om det är lämpligt (att sådan fanns var ett krav då vi köpte bostad)
- Har en privatleasad elbil (Nissan Leaf) för sträckor upp till 15 mil t o r
- Åker tåg på längre sträckor (eller buss om tåg inte finns)
- Äter mest vegetariskt
- Bor i trähus
- Har huset uppvärmt med luftvärmepump och 100 procent förnybar el (sol, vind och vatten) från Falkenberg Energi
- Klimatkompenserar genom att köpa träd i Vi-skogen för 1-2 flygresor utomlands per år
- Köper Vi-träd varje månad
- Är ganska återhållsam vad gäller konsumtion av kläder och prylar
Häromdagen funderade jag på om det går att få nåt mått på om ett sånt här leverne är mödan värd. Jag googlade runt lite och fann snabbt det jag behövde: sajten "Klimatkontot.se"
Mitt resultat blev:
Bostad 0,2 ton CO2-ekv
Resor 2,8
Mat 0,7
Konsumtion 0,4
Summa 4,1
Till detta kommer vars och ens andel av offentlig konsumtion (infrastruktur, skola, omsorg, försvar etc) för vilken en schablon på 2,0 är beräknad av Naturvårdsverket.
Tilläggas kan att programmet inte kunde ta hänsyn till att jag klimatkompenserar med att köpa Vi-träd. Mitt nettovärde med hänsyn till Vi-träden torde vara ca 2 ton.
Är då mina ovan beräknade 4,1 ton CO2-ekv mycket eller lite?
Programmet räknar fram vad det skulle innebära om alla i hela världen hade samma utsläpp som jag. Resultatet blev 29 miljarder ton CO2-ekv per år, vilket är 60 procent av det globala utsläppet 2013 (50 miljarder). Bra med andra ord, mitt bidrag leder i rätt riktning.
Jag räknade också med en fiktiv person som hade samma bostadsstorlek som jag, men bostadsuppvärmning med fjärrvärme, samma flygresor men bensinbil 3000 mil per år, kötträtt 1-2 gånger per dag och mer konsumtionsinriktad.
Programmet räknade fram värdet 18,1 ton CO2-ekv per år, d v s 4,4 gånger högre än mitt värde. Om alla i världen hade denna nivå på utsläpp skulle det globala öka till 2,6 gånger nivån 2013 (130 jfr med 50 miljarder ton). Jag kan också nämna att Medelsvensson har värdet 8-9 ton, d v s drygt dubbla min nivå men hälften av den fiktiva "värstingen".
Tilläggas kan att FN:s globala mål är att den genomsnittliga nivån ska bli 2 ton CO2-ekv per år, detta för att undvika en farlig ökning av världens temperatur. Om jag betraktar min egen nivå på 4 ton inkl klimatkompensering (- 2 ton) och offentligt konsumtion (+ 2 ton), så inser jag att det inte är en lätt uppgift. Det behövs dels en storsatsning på biodrivmedel för flyg, dels krafttag vad gäller åtgärder inom offentlig konsumtion.
Som av en händelse upptäckte jag igår när jag satt med ovanstående beräkningar och tankar att SVT imorgon onsdag 22 februari startar en serie "Zero impact" med Özz Nujen som programledare. Som jag förstått det ska programmet stimulera till att "klimatbantning". Det ska bli intressant att titta på. Testa gärna ni också.
Räkna gärna fram ditt eget värde och se vad du kan göra för att minska det. Man får en del tips i samband med beräkningarna.
Allt bra utom att jag inte tycker att Vi-träd kompenserar för flygresor. Tänk 50 år framåt. Hur skiljer kollagret på den plats där dina träd planteras jämfört med om du inte skänker pengar? Troligtvis mycket litet, andra faktorer kommer att styra då. Medan utsläppet från din flygning finns kvar till 67%. Därmed inte sagt att inte Vi-träd gör nytta på andra sätt. Det gäller dock att arbetssätten moderniseras i takt med utvecklingen i länderna där man verkar. /Hillevi
SvaraRaderaDet är ju en befogad fråga förstås du har om Vi-skogen och långsiktig kolbindning. Jag har räknat med att ett träd där binder kol (tillväxer) i 10 år. Vad som händer med det kolet sen beror ju förstås på vad virket används till, extremerna är brännved kontra byggnads/möbel-virke. Sen verkar Vi-träden vara en karalysator för positiva socioekologiska förändringar för lantbruket med positiva följdeffekter avseende bl a marktillståndet och dess kollager. Bl a innebär träden erosionskontroll. Ger också brukarna ekonomiska möjligheter att långsiktigt vårda mark och odlingar. Även om Vi-träd inte är den optimala lösningen är jag övertygad om att de bidrar; har för mig ha sett en utvärdering av CIFOR som pekar i den riktningen. Att påminna om är ju också att jag överkompenserar genom att köpa avsevärt fler träd än beräkningarna säger. Att låta bli helt att flyga utrikes är ju en option förstås, men då missar man annan viktig livskvalitet och även kunskaper som kan bidra i arbetet för global hållbar utveckling. Vi får hoppas på att biodrivmedel för flyg snart blir ett realiserat kommersiellt alternativ. Än så länge gör jag 1-2 flygresor per år, men gör samtidigt allt jag kan på hemmaplan för att minska utsläppen. Hur gör du själv med flygresor och din klimatpåverkan i övrigt?
SvaraRadera