Körskador i skogsmark - vad händer med omfattningen?

Nån entusiast har planterat intill en körskada. Den gula färgen tyder på syre- och näringsbrist.

Marken, den övre delen av det lösa jordlagret, är grunden för växtligheten och dess produktion. Förmågan att producera mat och virke påverkas starkt av markens egenskaper. Därför ska marken vårdas. Jordbruksmarken förstörs idag globalt i en rasande takt på grund av försaltning och erosion. Men även av byggande av städer och vägar. 

Svenskt skogsbruk ger ibland uppkomst till svåra körskador på marken. Detta främst som en följd av virkesskotning vid gallring och slutavverkning. Man kör då ofta många gånger längs samma sträcka, ofta med tunga maskiner och med stora lass. 

Grunden till att skador uppkommer är att man kör på mark med låg bärighet. Hög bärighet finns där det antingen är tjälat, eller där marken har låg vattenhalt, d v s är rätt torr. Förr avverkade man bara på vintern med tjäle, men nu sker det året om. Detta har givetvis gjort problemet med körskador större. 

Ofta när jag är ute i skogen dyker körskador upp. Det handlar frekvent om djupa hjulspår, ofta vattenfyllda. De kan vara nya eller många årtionden gamla. Skadorna självläker inte. Jag hittar ibland fortfarande körskador som jag vet gjordes när jag var liten, d v s för cirka 60 år sen. 

Vad gör det väl med lite körskador i skogen? Många tycker om vacker skog. Då ser det himla trist ut med körspår. Friluftslivet utövas av många i skogen. Förutom att körskadorna ser tråkiga ut hindrar de också framkomligheten. De djupaste spår jag stött på har närmat sig en meter. Ibland finns svåra körskador på etablerade och väl utmärkta vandringsleder. 

Beroende på förhållandena kan körspår ibland fungera som diken. De kan då med vatten transportera mineraljord, humus- och näringsämnen, i olyckliga fall ut i vattendrag, vilka då påverkas negativt.  Jorden som rörts om av körningen ger även upphov till växthusgaser. Ofta växer träd intill körskadan. Dessa träd hade rötter ut i det område som kom att köras sönder. Följden blir minskad tillväxt och stormtålighet hos träden. Körningen innebär också att marken packas en bit ner, vilket hindrar rötters tillväxt och vattnets perkolation.

På min blogg har jag flera exempel på hur det kan se ut i skogen med körskador. Trist värre ibland. Tyvärr är mitt intryck att det inte blir bättre med tiden och jag är ute i skogen väldigt mycket. Förstås numer mest lokalt i Halland där jag bor. Mitt intryck av att det inte blir bättre är förvånande, detta med tanke på att flera skogspolitiska instrument borde verka i riktning mot en förbättring. Enligt Skogsvårdslagens hänsynsparagraf ska allvarliga körskador undvikas. Det finns en branschgemensam (Skogsindustrierna och LRF Skogsägarna) policy mot körskador. Certifieringen behandlar också körskador.

Jag ville ha svar på frågan hur omfattningen av körskador utvecklat sig över tid. Tänkte att jag måste höja blicken över det halländska skogslandet. Jag kände till att Skogsstyrelsen under en längre tid inventerat körskador. Så jag vände mig dit och fick en rapport där uppgifterna skulle ingå. Bilagt var dessutom ett uttalande som jag återkommer till.  

Jag fick tips om Skogsstyrelsens Rapport 2019/2 "Fördjupad utvärdering av Levande skogar 2019". Den skulle ha uppgifter om det jag efterfrågade. Mycket riktigt, i Figur 2 visas statistik över körskadorna från millenieskiftet och till och med 2017. Några senare uppgifter finns inte sammanställda. Figuren presenterar andelen av inspekterade föryngringsavverkningar som representerar "ingen", "viss" och "stor" påverkan. Merparten, cirka 70 procent, av objekten uppvisar stabilt över tid inga körskador. Resten, 30 procent, fördelar sig mellan "viss" och "stor" påverkan. Över tid 2002 - 2008 tenderar andelen "svår" påverkan att öka något. 

I stora drag händer inte mycket med kurvorna fram till ungefär 2012. Men då händer det grejer. Enligt kurvorna blir det tydligt mindre omfattning av körskadorna. Har då ambitionerna att minska skadorna gett effekt?

Nej, tyvärr kan man inte dra den slutsatsen. Av den bilagda texten från Skogsstyrelsen (nedan) framgår att man bytte inventeringsmetodik 2015, från Polytaxinventeringen till Hänsynsuppföljningen. Och att variabeln körskada inte är tillräckligt upprepningsbar i det senare fallet. 

Vi famlar således i mörkret i fråga om hur skogsbrukets körskador utvecklar sig. Tillsvidare kan jag vila i uppfattningen att det inte blir nåt bättre, detta trots alla positiva intentioner som uttrycks av skogsbruket. Det känns nästintill alarmerande att Skogsstyrelsen inte har koll på detta.  

Avslutningsvis har jag svårt att tro att 70 procent av föryngringsavverkningarna skulle sakna körskador ("ingen påverkan"). Jag kan inte gå ut på ett hygge utan att hitta körskador. Möjligen finns nåt gränsvärde så att det får finns max x antal körskador för att platsa som "ingen påverkan". Det kan säkert Skogsstyrelsen svara på.