Talloljekatastrofens hjältar

En stor del av talloljan från Arizona Chemicals fabrik som hamnade i havet kletade ner kilometer efter kilometer med stränder i Söderhamns skärgård, i naturreservat, på bryggor och på badstränder. Tyvärr var det högvatten då utsläppet skedde och oljan ligger nu i en bred zon högt uppe på stränderna. En hel del olja verkar också ligga på bottnen strax utanför stränderna.

Kustbevakningen samlade relativt snabbt upp den olja som flöt omkring på havet. Men det stora problemet visade sig vara den olja som fastnat på land. Med facit i hand skulle Kustbevakningen gjort allt den kunnat med länsar för att hindra att den flöt iland.

De senaste veckorna har kommunen lett ett både tröstlöst och heroiskt saneringsarbete. Med kratta, hink och spade har kubikmeter efter kubikmeter samlats ihop och per båt transporterats bort i vita platsbehållare.

Saneringsarbetet utfördes av riktiga hjältar som i kyla, vind och enkla förhållanden tålmodigt krafsade bort oljan från stenar och bryggor. Många jobbade t o m långa stunder ute i det iskalla vattnet för att kratta ihop det som sjunkit ner på bottnen. De borde prisas och få medalj!

Det var en kamp med tiden och nu när saneringsarbetet avbrutits av vintern ligger tyvärr det mesta kvar och väntar på vårens sjöfåglar och sommarstugeägare.  Man ser inte direkt fram emot att se skiten ligga kvar där efter att snön och isen försvinner igen.

Stränderna blir sannolikt obrukbara för lång tid framåt. Barn och barnbarn kommer inte att som vanligt kunna leka nere vid vattnet. Båten kan man drömma om att ta i bruk. Våren blir nog tyvärr inte den glädjens årstid den brukar vara i Söderhamns skärgård, utan den kommer att vara klädd i talloljans kletiga sorgflor. Den sorgen borde Arizona Chemicals kompensera skärgårdsborna för.

Infomöte Söderhamns kommun 3 jan om talloljeutsläppet

Mina egna minnesanteckningar

Tove Stenkvist, kommunen, t f kommunchef

Hälsade välkomna och presenterade panelen

John-Erik Jansson (JEJ), Räddningschef – Vad hände?

Långrrör 2 (cistern) sprang läck, stora mängder på land och i vatten, krisgrupp på Arizona, man prioriterade att få stopp på läckaget

Klart att det var räddningstjänst (brådskande, stor vikt…). Kustbevakningen ansvarar för miljöräddning till havs

Bedömdes ej möjligt att laga läckaget (oklart var exakt detta fanns bakom ett extra hölje), resterande olja i cisternen pumpades in i fabriken

Läckaget till havet stoppades (bäck grävdes igen, vall byggdes)

600 m läns lades mot Stenö

Redan vid 16-tiden var den akuta kommunala räddningsinsatsen klar på land vid fabrikens hamnområde och Arizona tog över det fortsatta arbetet

På havet fortsatte den statliga räddningstjänsten i Kustbevakningens regi

Kommunen tillsatte en saneringsgrupp under ledning av Lars Stål, teknisk chef på kommunen

Karl Butler (KB), personalchef på alla Arizonas fabriker i Europa,

Beklagar verkligen det som hänt – prio återställa skärgården – beredda ta vårt ansvar – 100 anställda, många som nyttjar skärgården

Vid 9.40 samtal från anställd som rastade hund

Vid 11-tiden stoppades läckaget ut till havet

Rann då ut ca 60 m3 per timme

Slamsugning av bilar

Man tog dit en båt (5000 m3) som låg 14 tim från Söderhamn

Manerade mark, tog bort ett par dm djupt, blandade med torv och skickade till kompostering (efter kontakt med Naturvårdsverket)

Totalt läckage 1700 m3, därav till havet 800 m3, pumpat till Nynäs cistern 700 m3, på marken 200 m3

Kemifrågor kan skickas till Karl Butler, så ser han till att svar kommer (han är ej själv kemist)

Han framhöll hur ”naturlig” talloljan är (komponent i träd)

Lars Stål (LS), kommunens tekniske chef, leder saneringsarbetet

Saneringsarbetet behöver sannolikt pågå under lång tid

Påslag på land från Koholmen, Utvik, och utåt t o m revet

Idag är oljan 8 mil utåt havet, det finns olja i ett ”stort geografiskt område”

Oljan spritt sig sen även SO ut, t ex Lilljungfrun

320 m3 samlats upp av Kustbervakningen

50 m3 från läns vid Långrör

50 m3 har dags dato samlats upp på mark (stränder)

Hälften av det som rann ut i havet saknas m a o

Idag är oljan till stor del infrusen i is

Högt vattenstånd ledde till att mycket olja idag finns på land

Man identifierade ett antal områden med särskilt mycket olja: 1/ Utvik, 2/ Morviken, 3/ Långudden, 4a/ Segelvik, 4b/ Tallskär, 5/ Skatön (centralt), 6/ Skathamnen – på dessa etableras uppsamlingsstationer

Man täcker med markduk för att hindra ytterligare spridning vid uppsamlingsplatser

Påslag också på Lilljungfrun (man är bekymrad med anledning av att havsörn häckar där), Branthäll hela västra sidan – på dessa etableras också uppsamlingsstationer

Kustbevakningen flyger varannan dag och levererar bilder

Kommunen avser att hyra in två av Kustbevakningens båtar för ”strandbekämpning”

Ingrid Håstad (IH), Havs- och Vattenmyndigheten – hur olja uppför sig i vattnet

Imponerad av arbetet som olika aktörer gjort – ”man har skyndat långsamt”

Oljan har densitet som vatten, flyter, man har inte ”sett att den sjunker längre ut”, dock ”slås den ner av vågorna intill stranden”

Oljan ute på havet bryts långsamt ner

Mestadels stenstränder – svårsanerade, men mindre känsliga än mjuka bottnar

Enklast att sanera är sandstränder

När den når land – fastnar på och invid klippor, bryts ner kontinuerligt (mer på sommaren), vind, vågor och is bearbetar oljan och slår sönder och tvättar bort

Färska oljan är mörk, när den flutit omkring ett tag blir den ljusare

Miljöeffekter beror på när det sker, var det sker och typen av olja

Fisk och däggdjur simmar undan, men fiskars lekområden kan skadas

Akuta skador på fåglar vid nedkletning (isolering förloras, giftigt vid putsning)

Strand- och bottenlevande organismer skadas, återhämtning inom några år

Oljan finns kvar i skyddade lägen, risk för kletiga kläder

Långsiktiga effekter oklara

Ingemar Olofsson (IO), kommunens planeringschef, lett arbetet med saneringsarbetet

Saneringsarbetet är miljöfarlig verksamhet, måste finnas en plan

Vill vara klar a s a p, havsörnen börjar häcka i februari

Man prioriterar:

·         Områden med bebyggelse intill strand

·         Finsedimentstränder

·         Naturreservat

I skede 1 lades länsor ut, båtar rensade intill stränderna

Nu skottas och grävs med handverktyg – olja på bottnen får man skrapa ihop – oljan via hinkar ner i stora plasttunnor – man får skrapa loss på stenar

Barkblandad olja går till förbränning

Jordblandad olja går till deponi

Uppföljning görs av kommunens ”Bygg och miljö”

Skede 1 – anpassas till is- och snöförhållanden

Skede 2 – efter islossning

Kommunstyrelsen behandlar plan för sanering nästa torsdag, man hoppas få godkänt av ”Bygg och miljö” och sannolikt behövs nog också godkänt av Länsstyrelsen (som står för Arizonas koncessionsbeslut) – denna saneringsplan kommer att läggas ut på kommunens hemsida

Ingrid Håstad igen

All olja kan förbrännas, men man vill ju använda den

Vad kan ni (gemene man) göra?

·         Sanera inte på egen hand (för att undvika sekundär kontaminering, man kan också skada sig)

·         Uppdaterad info finns på kommunens hemsida

·         Ring 0270 – 76650

·         Saneringsarbetet kommer att ta tid

Bra om man hinner få bort så mycket som möjligt före snön

”Miljö och bygg” på kommunen avgör när det är färdigsanerat

Ev kommer man att lägga ut bark på stränderna efter islossningen för att skydda anländande vårfåglar

Frågestund

Tidsperspektivet – kan man bada till sommaren?

IH: svårt svara på, man får jobba särskilt på att sanera speciellt värdefulla platser – nu får man hoppas på isens bortnötning

Risker för brunnar nära stranden?

IH: Minimal risk (om inte brunn med inträngande havsvatten)

Cisternerna – hur är de byggda och till vad? En man som jobbat för BP hävdade att man belastat dem för mycket

KB: de besiktades 2008

Vad är toxikologi-proverna som tagits till för?

IO: hartssyrorna och deras nedbrytningsprodukter ska studeras avseende effekt

Säkerhetsnivån var för låg – varför fanns det ingen skyddsvall, och varför fanns bäck som rann rakt ut i havet

KB: företaget gör globalt en inventering av var det saknas vallar, man har tagit initiativ till skyddsvallar

Herman Claesson, Miljökontoret (HC): Kommunen har inlett diskussioner med Arizona om olika säkerhetsåtgärder

Giftighet – man måste beakta ”för vad” – oljan är giftig för mikroorganismer. Den lär vara giftig också för fisk. Har ni sett någon fiskdöd?

KB: vår specialist jobbar på att noggrant beskriva effekter

IH: inte hittat några döda fiskar, stor vattenvolym – utspädning

Erfarenheter av utsläpp längre norrut?

KB: sannolikt litet utsläpp i Husum

IO: Iggesund 2006 släppte ut 300 m3 tallolja, man gjorde studier på abborre (oklart vad de visade, Ingemar har rapporten)

Ersättning till drabbade fastighetsägare – vilket är Arizonas försäkringsbolag?

Vem betalar för sekundär kontaminering?

Ersättning till ägare för värdeminskning om man vill sälja?

Vad gäller för förorenade bryggor och stenkistor?

KB: företagets försäkringsbolag ligger i USA, man miljöförsäkring där, skicka anspråk till KB (gärna bilder före och efter sanering), han vidarebefordrar till försäkringsbolaget. ”Vi kommer att ta vårt ansvar. Skicka gärna information om skadeståndsanspråk och försäkringsbolag.”

Vad händer med invallning av cisternerna?

KB: Vi har vänt oss till kommunen för att få göra invallning, kommunen äger marken. Kommunen bad oss återkomma med förslag på olika typer av vallar. Vi gör nu också tätare inspektioner.

Vad betyder det mer konkret att Kustbevakningens ansvar gäller till havs?

JEJ: hamnområdet är kommunens ansvar. Det lär också finns en överenskommen linje i fjärden där kommunen svarar för ena sidan och Kustbevakningen utanför. Kommunen och Kustbevakningen har tydligen också haft diskussioner om vems ansvaret  är i småvikar.

Vinden kantrar nu till SO och oljan till havs riskerar att komman in i skärgården igen – vad görs med anledning av detta?

LS: Kustbevakningen är beredd

Det finns många som är oroliga för sitt brunnsvatten och vill ha prover tagna

HC: i dagsläget är det ingen akut risk. Hur en provtagning ska gå till är svårt att avgöra. Behovet att provtagning bör ingå i saneringsplanen.

KB: om ni anmäler behov av provtagning till kommunen kan vi (Arizona) anlita en konsult för provtagning och analys

Vad gör man om man får olja på sig själv eller på sin hund?

IH: tvätta med tvål och vatten

Det finns mycket olja utanför de prioriterade områdena – vad kommer att ske där?

IO: man utvidgar saneringsområdet efterhand

Det kommer snö och is nu vilket kommer att hindra saneringen, varför den mesta oljan blir kvar på stränderna till våren när flyttfåglarna anländer – vad göra med detta?

IH: På för fågellivet särskilt värdefulla ställen avser man att efter grovsanering strö ut bark på oljan.

Vad ska göras med badstränder som har olja?

IH: Där får man skala av ytskiktet plus skrapa ihop det som finns på bottnen utanför

En person i publiken begärde ett ”statement” om att ”alla drabbade ska hållas skadeslösa”.

KB: ”Vi kommer att ta vårt ansvar, men inte göra någon egen saneringsinsats i skärgården”.

LS: Om kommunen orsakar sekundär skada får kommunen ersätta

Hur dokumenteras detta möte?

Någon från kommunen anmälde att två personer skrivit hela kvällen och att anteckningar kommer att läggas ut på kommunens hemsida

En i publiken föreslog att kommunen skulle etablera en samrådsgrupp för boende i den drabbade skärgården – förvaltningschef Mellkvist sa att han skulle fundera på förslaget

Mjuka stränder (strandängar) är ”känsliga” och flera botaniskt värdefulla – hur ska man sanera dessa?

IH: svårsanerat, för att inte säga omöjligt (hon talade t o m att gräva bort det) – hon bad om en karta över Skatön strandängar (vilket hon fick morgonen efter mötet)

Betyder det något särskilt för saneringsplan, skadeståndsanspråken och brottets art att företaget förorenat stora delar av ett naturreservat (Skatön)? Eftersom kommunen äger den mesta marken på Skatön är det det allmänna som skadats och därför borde kommunen driva skadeståndsfrågan mot Arizona

LS: Kommunen har flera roller. I nuläget är samarbete med Arizona prio 1. Sen får vi fundera på förslaget att kommunen borde företräda fastighetsägare m fl intressen som drabbats

KB: Utsläppet är polisanmält

Kan man inte spola stränderna med avfettningsmedel eller hett vatten och sen samla upp oljan i vattnet?

IH: det vore att begå ett nytt miljöbrott

LS: metoderna får utvecklas successivt

IH: om kladdig olja finns kvar i vår ska den bort

LS: i nuläget vill man inte skicka ut en massa folk, detta för att undvika sekundär kontaminering, men man hamstrar nu täckduk och arbetsoveraller för kommande insatser

KB: Arizona har annonserat om att anställa folk för att ställa till kommunens förfogande i saneringsarbetet. Tydligen hörde ett par hundra av sig redan första dagen

Avslutningsvis efterlystes flera informationsmöten av denna art