Info-möte Söderhamns kommun 2012-04-12 om talloljan

Mina egna personliga minnesanteckningar:

Ca 150 personer deltog, presentationer hölls av Lars Stål, teknisk chef och saneringsledare på kommunen, Herman Claesson, miljöinspektör på kommunen, och Karl Butler, personalchef på Arizona Chemicals och företagets talesperson i ärendet.

Alla presentationer från kvällen ska tydligen läggs ut i morgon (13 april) på kommunens hemsida

Jag missade tyvärr Lars Ståls inledande presentation, jag kom en kvart för sent, men ett referat finns 14 april på kommunens hemsida, han pratade tydligen i huvudsak om saneringsarbetets fortskridande. Ca 20 km stränder är förorenade och ett knappt 70-tal personer är i arbete.

Det sista Lars sa var att den som har problem med sin brygga, sin tomt eller sitt båthus ska ringa 0270-76650

Frågestund efter Lars Stål

NN: Varför tar inte kommunen in professionella saneringsfirmor?

LS: vi gör det delvis, har anlitat bl a Östhammars skadeservice

NN: Klart sanerat för fågellivet? I så fall är det dags för bryggorna, många beroende av dem för transport

Karl Butler, Arizona

Samarbete med kommunen

Dagligt samtal med kommunens ekonomer, fungerar bra

Arizona har betalt ett par fakturor från kommunen

Ersättning/försäkringsprocess

Vill ha brev till Arizona chemicals, som bekräftar mottagande -> Till advokat i Sthlm, anställt extra person Mikael Berglund, på Fröberg & Lundholm Advokatbyrå

Sanering av kommunen -> Besiktning av kommunen -> Besiktning av tredje part -> Då vet vi vilken skada som skett och ersättning kan diskuteras/fastställas

Havs/mark – miljötester

Marksaneringsprogram Långrör – kontrollera och följa upp, beskriva sanering

Marint miljökontrollprogram

Möte med tillsynsmyndigheten 2 april

Analyser gjorda av SWECO av fem brunnar, inga VOC (volatile organic carbon, spår av talloljan) hittat

Invallning

Alla cisterner i företaget ses över, plus policy för nybyggnation

Båda cisternerna står tomma sen slutet januari

Tillfälliga invallningar gjorda i området

Konsultfirman WSP anlitade för att ge underlag sekundärt skydd, tar fram tre olika förslag

Möten med två andra företag i området som har cisterner

Route Cause Analysis

Mål – ta reda på vad exakt som hänt

Varför – för att förhindra det som hänt att upprepas

Arbetslaget – ett konsultföretag Sverige, ett från USA, sju ingenjörer från Arizona gloal, tre ingenjörer från Sandarne

Resultat – väntas i maj

Varför så lång tid? Man går tillbaka ända till ståltillverkningen, cisterntillverkningen etc

Processäkerhet

KB skröt ovidkomamnde över hur bra man var på arbetarskydd (individsäkerhet)

Men man behöver bli bättre på processäkerhet – under året ska man nyanställa 12 personer

Ersättningsanspråk skickas till:

Arizona Chemicals

Mässvägen 15

Box 66

Sandarne

e-post: kontakt.sandarne@AZChem.com

Frågor till Karl Butler:

Jag frågade om skador på livskvalitet (nyttjar stranden, skådar fågel) – hur ser Karl Butler på det?

”Intangibles” (immateriella värden), finns försäkringsexpertis på det, säger han det. Jag nämnde att hyra alternativ stuga.

En annan person frågade lika och undrade hur snabbt man kan få besked om att man vill hyra en alternativ stuga – bör kunna gå rätt fort få fram en bedömning av advokat i Sthlm enligt KB

Herman Claesson – Bygg o Miljö-förvaltningen

Oberoende av övriga kommunen, tillsyn av saneringsarbetet

Miljöbalken bestämmer vem som har tillsynen av olika saker – kommunen har tillsyn för yttre miljön och saneringen

Hade det varit vid själva anläggningen, hade det varit Lsty

Stöd i arbetet – Oljejouren, HaV, Lsty, Ljusnan Voxnan vattenvårdsförbund, egen specialkompetens

Vad Bygg & Miljö jobbat/jobbar med:

Är med på alla stabsmöten (de som Lars Stål har)

Besök vid Arizona och KUS

Flera tillsynsobjekt: Långrörshamnen, hantering av uppsamlad olja, hantering av utrustning, saneringsarbetet i skärgården

Ingrid Hofstadius Oljejouren har nyss varit på besök och haft saneringsutbildning i fält med saneringsledarna

Gjort/Fortsättning:

·        Föreläggande om akuta åtgärder i Långrör

·        Beslut om saneringsplaner för Långrör o skärgården

·        Föreläggande om framtagande av miljökontrollprogram

·        Åtalsanmälan

I miljökontrollarbetet ingår:

·        Kontroll av påverkan på naturen

·        Inventering av oljans utredning

·        Kartläggning av dricksvattenbrunnar och viss provtagning (5 brunnar)

Frågor till Herman Claesson:

NN: Barken som sprids – vad händer med den sen? Ska den ligga kvar?

Svar: ska bort så småningom

Jag frågade om kommunen som tillsynsmyndighet, vad den har för åsikt om takt och kvalitet i saneringsarbetet?

Svar: Imponerad av arbetet så här långt

NN: Påverkan på klapperstensfält saneringsarbetet, det är sönderkört nu. Även stigen sönderkörd. Vad tänker kommunen göra?

Svar: Ofrånkomligt med påverkan, viss återställning behöver göras. Revet ska det inte köras på

NN: Hur vet jag när bryggan är färdig?

Svar: Ska inte finnas klickar med olja kvar. Kolla med Lars Stål och hans kompanjoner

Frågestund efter kaffet:

NN: Klick på bryggan – vad göra?

LS: På mer bark, suga upp, sen ta bort, det som sen återstår innebär en kanske positiv inoljning av  bryggan

NN: Inte använda bryggan? Kan kommunen hjälpa till köra ut saker? Har frågat för flera veckor sen men inte fått svar

Charlotta, kommunen: Hamnat mellan stolarna på kommunen

Jag: Vad göra med revet? Det är en populär sträckfågellokal för skådare, dessutom häckar där en del både vanlig och ovanlig fågel. Vårfåglarna anländer nu.

LS: Vi är där nu och sanerar. Men funderar på barktäckning. Väl medvetna om problematiken. Folk representerar inte avspärrning. Fanns skylt där förut (men borta nu, min anm.)

NN: Hur länge ska vi dras med oljan?

HC: Ingen kan säga säkert. I sommar troligen olja både här och där.

NN: Kommunen varit ute och inventerat. Har man noterat fastighetsbeteckning? Borde finnas protokoll. Man vill kunna veta vad som gjorts på sin tomt.  

LS: Finns omfattande fotodokumentation för hela området från före vintern. På karta, GPS. Nog inte noterat på fastighetsnivå. Vi är inte klara hos någon fastighetsägare.

NN: Hur kunde det läcka så mycket utan att ni märkte det? Fanns ingen nivåmätare?

KB: Mätt nivå bara vid olika aktiviteter, som t ex tömning

NN: Hur mycket personal siktar ni på att engagera?

LS: Lätt få tag på folk. 300 personer finns på lista. Intervjuer med 40 personer nästa vecka. Öka sen till ca 150 personer i arbete.

NN: Kan oljan självantända?

KB: Nej

NN: Hur tålmodig ska man vara? När få i båten (sommar – höst – vinter – nästa år)? Nånstans tappar man tålamodet

HC: Mänskligt med olika långa tålamod. Ring och anmäl.

NN: Hur sanerar man en hund?

LS: Vet ej. Tvål och vatten på folk. Diskmedel.

NN: Sanera själv? Oljan blir snart lättflytande i värmen. Nu kan man ta upp fasta klumpar.

LS: Ingen ska sanera själv. Finns några grundregler som måste följas om hur hantera oljan efter upptagning.

NN: Frusterad över KBs svar om ”försäkringsbolaget” hela tiden, företaget kryper bakom ryggen på det. AZC tar inte sitt ansvar, borde väl betala direkt. Sen får man väl i andra hand lösa det med sitt försäkringsbolag.

KB: Vanligt inom industrin att man har försäkringar som skyddar bolaget. Många svåra överväganden. Vill försöka lösa ersättningsanspråk genom dialog. Sen får det bli rättliga åtgärder av personer som ej är nöjda

NN: Ekonomiska begränsningar i saneringsarbetet? Stenar – hur gör man med dem, varför inte ta bort?

LS: Man kommer att lägga bark. På vissa ställen har vi tagit bort ett helt ytskikt, vilket inte är önskvärt.

NN: Känns som ni är bundis med Oljejouren. Borde vara en helt opartisk granskning.

KB: Oljejouren är väldigt opartiskt. Oljejouren är främsta experten i Sverige. Konsultföretaget SWECO är också med i Oljejouren.

NN: Försäkringsbolaget If uppmanat oss att göra polisanmälan. Fick därigenom kontakt med polisens miljöutredare. Om många anmäler kan vi ev få ett målsägarbiträde. Så anmäl både till polis och försäkringsbolag.

HC: Var och ens rätt att polisanmäla. Åklagaren granskar de ”subjektiv attributen”, om det fanns uppsåt eller olycka (jag ifrågasätter Hermans uppfattning här; vad jag förstått innebär Miljöbalken ett obetingat ansvar, d v s oavsett orsak)

NN: (tidigare AZC anställd) – söker AZC slingra sig undan genom att hävda konstruktionsfel?

KB: vill ej kommentera, inte sett rapporten. Den kommer först att skrivas på engelska, översätts sen.

NN: Förra mötet fanns en fråga om kommunen kunde föra medborgarnas talan. Nekande svar i brev senare. Kunde det inte sammanställas ett standardformulär som AZC kunde hålla med?

KB: Ska kolla upp

NN: Vem har rätt att upprätta saneringsplan? Kan man göra det själv?

HC: Förbjudet att göra sanering utan att anmäla till kommunen hur det ska gå till. En egen saneringsplan, ev upprättad av konsult, måste godkännas av kommunen.

KB: Vi betalar en sanering som är gjord av konsult, om planen är godkänd av kommunen.

HC: Får dock ej krocka med kommunens saneringsplan

Jag nämnde att jag har begärt få ut minnesanteckningarna från styrgruppen men ej fått det – varför?

LS: Arbetsmaterial, blir offentligt när saneringen är klar

NN: Tänker kommunen att begära skadestånd för skador på kommunens mark?

LS: Frågan kommer att komma upp

NN: Har du Karl Butler mandat från ägarna att säga att företaget ska betala saneringen

KB: Ja

NN: Störde mig på att Herman verkade negativ till egna initiativ om sanering, borde det inte vara i kommunens intresse?

HC: Inte min mening att verka negativ

LS: Min önskan är att kommunen får göra det, men det står var och en fritt

NN: Vad är en saneringsplan?

HC: Kräver mycket av innehållet, men anlitar man ett saneringsföretag borde det gå att få en bra plan

Talloljan tyvärr kvar efter vintern!

                                                   Skathamn

Påskens besök på Skatön var det första efter att vintern släppt sitt grepp. Det var med både oro och förhoppningar som vi gick den sista biten fram mot stugan och sen ner till stranden. Skulle talloljan finnas kvar? Eller skulle snön, isen och saneringsarbetet ha avlägsnat det mesta? Saneringsarbetet hade inletts igen för ett par veckor sedan, detta efter uppehåll i ca tre månader.

Tyvärr visade det sig att det är väldigt mycket olja kvar, överlag på stränderna sannolikt det mesta av det som redan från början hamnade där. Just kring bryggan tyckte jag mig dock se att oljemängden minskat påtagligt, sannolikt beroende på de riktade saneringsinsatserna, vilka de stora vita plastlådorna på bryggorna och den utrullade väven längs stranden bar vittnesbörd om.

På bottnen strax utanför stranden låg stora sjok av stelnad och nu vit olja, som såg ut som om den skulle gå att bryta upp relativt enkelt. Hoppas att saneringspersonalen inser det och tar upp den innan vattentemperaturen ökar och oljan börjar lösas upp. På blocken i strandkanten kunde man också se att vårsolen börjat smälta den olja som fastnat där. Oljan såg ut att börja rinna neråt och kanske tyvärr hamna nere i skravlet, utom räckhåll för saneringsinsatser.

                                           Smältande olja på stenblock

En promenad längs stranden ut förbi Fredinsviken och Skathamn och sen ut mot revet bekräftade bilden – det är tyvärr väldigt mycket olja kvar överallt. Förhoppningen att den korta vintern skulle ha gjort under kunde tyvärr inte besannas. Det verkade dessutom vara så att is och vågor flyttat runt en del olja, så att den nu kunde hittas även på platser där den inte fanns före vintern. Bl a fann vi nu en del kletig olja på den fina strandängen strax före revet.

                                      Nerkletat block vid revet

Väl ute vid revet blev vi riktigt ledsna. Denna, en av skärgårdens bästa och mest besökta sträckfågellokaler, var avspärrad av plastband. Vi kunde på lite håll och i kikare konstatera att oljan nu inte bara fanns i strandkanten utan att den under vintern i form att små kletiga bollar spritts även längre upp på land. Av grannar som varit ut där före avspärrningen hade vi hört att det i stort sett inte gick att ta sig fram på revet någonstans utan att riskera att trampa i olja. Mycket sorgligt detta för alla fåglar som brukar hålla till där och för alla fågelskådare och andra som tycker om att gå ut till revet. Inom parentes vore det bra med en informationsskylt vid avspärrningen. Det lär ha funnits en, men i påsk var den borta.

Apropå strandängar kunde vi glädjande konstatera att våra tidigare påstötningar om att strandängarna också var förorenade och behövde saneras, vilket kommunen inte var medveten om inledningsvis, nu hade lett till åtgärder. På annandagen såg vi en kvartett vitklädda saneringsarbetare i aktion på strandängarna mitt på Skatöns sydsida – på håll såg de ut som kinesiska bönder som långsamt rörde sig framåt över ett risfält.

Ute på fjärden hade sjöfåglarna börjat anlända - knipor, skrakar, ejdrar och gäss syntes alltmer frekvent. Vi undrade hur saneringsarbetet skulle hantera det faktum att både sjöfåglar och andra fåglar nu inleder sina häckningsaktiviteter i strandkanten.  Uppenbart är att man inte hinner få bort mer än en liten del av oljan. Tänker man i massor sprida bark längs stränderna för att hindra fåglarna att kleta ner sig? Bara på Skatön handlar det om ett par km stränder som är nersmetade. Totalt i skärgården handlar det tydligen om ett par mil stränder. Och tänker man sen avbryta saneringsarbetet temporärt under häckningen, i alla fall på de mest värdefulla och känsliga lokalerna?

Kommunens informationsmöte 12 april

Igår kväll (12 april) hade kommunen kallat till informationsmöte om talloljan, det andra i ordningen och ett värdefullt initiativ. Ett par hundra personer deltog i mötet. Föredragningar gjordes av Lars Stål (saneringsledare) och Herman Claesson (miljöinspektör och representant för kommunen som tillsynsmyndighet i ärendet) på kommunen och Karl Butler från Arizona Chemicals.

Mina bestående intryck och minnen från mötet:

·        Ett par mil stränder i skärgården är förorenade

·        En handfull brunnar i området som provtagits i området har inte uppvisat tecken på förorening från talloljan

·        Saneringsarbetet är kraftigt underbemannat i förhållande till behoven – flaskhalsen är enligt kommunen tillgång på arbetsledning och logistik

·        Ingen verkar ha en välgrundad uppfattning hur länge vi får dras med talloljeeländet, de flesta verkar tro att det kommer att ta flera år

·        Det står varje fastighetsägare fritt att anlita en konsultfirma för att göra en saneringsplan för den egna fastigheten – denna plan måste dock godkännas av kommunen innan saneringen inleds – Karl Butler lovade att även sådan privat sanering ska betalas av Arizona – men, kommunen verkade inte så intresserad av privata initiativ, jag tror man tycker det blir för plottrigt med många aktörer

·        Jag ifrågasätter det lämpliga i att kommunen, i en liten kommun som denna där alla känner alla, är både utförare av saneringsarbetet och tillsynsmyndighet. Min känsla är att alla bara stryker varandra medhårs och uttalar hur imponerade man är av kollegornas åtgärder. Jag tycker att länsstyrelsen borde engagera sig mer i tillsynen av saneringen. Bl a av det skälet att Länstsyrelsen inrättat Skatöns naturreservat

·        Kommunen vill inte lämna ut anteckningar/protokoll från möten i ledningen för saneringsarbetet – på i mitt tycke grumliga grunder har man förklarat dem för arbetsmaterial och därmed inte heller diariefört dem. Jag tror att kommunen skulle tjäna på total öppenhet här. Vad finns att dölja, undrar man.

·        Förorenaren, d v s Arizona, verkar göra en hel del för att inte olyckan ska upprepas, bl a har man tömt även sin andra cistern vid Långrör, man gör med hjälp av två konsultfirmor utredningar av hur olyckan kunde ske och man har beställt förslag på hur området kan vallas in.

·        Alla berörda bör brevledes skicka in ersättningsanspråk till Arizona. Företaget verkar mest tänka på skada på egendom och det tänker då avvakta med reaktion på anspråken till dess att saneringsarbetet är slutfört. Och det kan ta mycket lång tid uppenbarligen.

·        Dock är det redan nu uppenbart att mångas livskvalitet redan har skadats och kommer att skadas under tiden fram till dess att saneringen är slutförd. Det gäller t ex att man inte kan nyttja stranden och båten, eller att man inte kan njuta av besök ute på revet. På en direkt fråga till Karl Butler hur han ser på sådana ersättningsanspråk, svarade han lite svepande att företagets försäkringsbolag är vana vid den typen av anspråk. Jag tolkar det som en öppning och uppmanar alla som känner att deras livskvalitet försämrats att skicka in anspråk på ersättning för detta.

·        Under diskussionen på mötet och i pausen framgick det att alla enskilda som är berörda av utsläppet bör göra en polisanmälan. Dessa läggs till den anmälan som kommunen gjort mot företaget för miljöbrott, vilket nu utreds av miljöpolis i Sundsvall. Privata polisanmälningar kan, om de är många, leda till att dessa anmälare får ett av staten bekostat s k målsägarbiträde. Så alla ni som tycker att ni lidit skada, ta och gör en anmälan till polisen i Söderhamn. Det räcker tydligen med ett telefonsamtal, möjligen fungerar det också med e-post.