söndag 29 maj 2011

En fin dag vid Hjälstaviken


Söndagen den 29 maj 2011 visade sig bli en av mina bästa dagar hittills vid Hjälstaviken. Vi hade redan på lördagen pratat om att gå runt sjön, ca 6-7 km, men på morgonen regnade det så en viss tvekan infann sig. Men väderprognosen var god så vi chansade och gav oss iväg. Precis när vi kom till parkeringen ner mot fågeltornet upphörde regnet och vädret blev sen växlande med en hel del sol.

Vi hade inte gått mer än halvvägs ner mot tornet så dök den upp, den ägretthäger som det rapporterats om på sajten Dagens Fågel i ett par dagar. Jag såg först med blotta ögat en väldigt vit fågel nere i sjökanten och trodde först det var en svan. Men i handkikaren såg jag sen att det var den omtalade ägretthägern som gick där med stora kliv och letade efter mat. En liten bit längre fram längs vägen stod ett par kvinnor med tub, som vänligen lät oss få en ordentlig titt.

En visit i fågeltornet gav några skedänder och en fiskgjuse. Bland skrattmåsarna såg vi inga dvärgmåsar, som vi tidigare sett vara rapporterade. Ett par sävsångare sjöng flitigt nedanför tornet. Det var blåsigt, så det blev snabbt kallt att stå i tornet. Vi startade därför snart vår promenad motsols runt sjön. På en staketstolpe såg vi en färggrann gulärla. En ilsken buskskvätta kom och jagade iväg den.

På vägen innan Parnassen pratade vi en stund med ett par som byggde spång längs ett fuktigt parti av stigen. Det var ett fiskarpar från Härjarö som också gjorde naturvårdsuppdrag. Stolparna var av ek och spången av lärk fick vi veta. Kvinnans släkt hade varit fiskare i Mälaren under 250 år. Nu fiskade man mest gös.

Vid Stora Parnassen lyssnade vi ivrigt efter sommargylling, som har rapporterats därifrån. Men om den var där idag så var den tyst, vi hörde ingenting. Däremot var näktergalen desto mer högljudd. Den har sagts vara ovanligt sen i år, men verkar nu ha anlänt i stora skaror. Häromkvällen hörde jag 4-5 på en liten yta vid Hammarskog.



Vid bron där spången leder över ån som avvattnar Hjälstaviken tog vi en efterlängtat första fika. Vi hade inte mer än satt oss så fick vi höra rördrommen tuta flera gånger i den täta vassen alldeles intill oss. Ett par sädgäss kom flygande söderifrån, de häckar tydligen vid sjön. Tidigare hade vi också sett en hel del vitkindade gäss på fälten. I vassen sjöng både sävsångare och sävsparv.



När vi började gå igen österut på spången kom en brun kärrhök elegant singlande över vassen, en riktig virituos. Norrut följde vi skogskanten, även där leden en bit nu dragits in i skogen. Längs kanten pågår en hel del röjningsarbete, man verkar ta bort en hel del slånbärssnår som har brett ut sig i brist på betesdjur. Vi kom nu strax till den spång som går över ett fuktigt parti på sjöns östra sida. Mot sjön till hörde vi ett par-tre gånger lätet från en småfläckig sumphöna. Ljudet trängde knappt fram i vindbruset. Blåsten hade tilltagit nu när vi gick i den öppna marken, vinden var sydvästlig och inget fanns som hejdade den där den drog fram över sjön. Från skogen strax norr spången hörde vi nu göken för första gången i år. Den höll på en lång stund.

Vi tog fika nr 2 på en liten bergsknalle och kröp ner i skydd av vinden. I ett buskage intill sjöng en törnsångare flera gånger. Vi diskuterade om det var ärt- eller törnsångare, men med hjälp av inspelade fågelläten på Lenas Iphone kunde vi konstatera att det var törnsångare. Jag är rätt omusikalisk och har ibland lite svårt att särskilja de två arterna.

Då vi svängde runt sjöns norra ände kunde vi se att det gick en hel flock med tranor intill vassen. Eftersom det är häckningstid gissade vi att det var ungfåglar som var "ute på puben" tillsammans och fröjdade sig.

Dagens sista nya obs var en rödbena som stoltserade på en stängselstolpe. När vi kom tillbaka till bilen välkomnades vi av en näktergal som parkerat i ett buskage strax intill.
 
Sammanfattningsvis blev det en jättefin dag, helt överraskande med tanke på morgonens regn. Och två livskryss i Sverige för mig (ägretthägern och den småfläckiga sumphönan), plus flera årskryss (skedand, gulärla, fiskgjuse, rördrom, gök).

Dagens observationer: vitkindad gås 5, trana ca 35, buskskvätta, ägretthäger, skedand 4, sävsångare 4-5, fiskgjuse, gulärla, korp, , näktergal 3, rördrom, brun kärrhök, sävsparv, sädgås 2, gulsparv, gök, småfläckig sumphöna, törnsångare, rödbena

tisdag 17 maj 2011

Forskning för en hållbar global livsmedelsförsörjning

Nedanstående inlägg publicerades av UNT Debatt 24 april 2011

http://www.unt.se/debatt/bara-forskning-kan-losa-matbrist-1320062.aspx

Det undertecknades där av mig som försteförfattare och av sju ytterligare personer (se UNT Debatt enligt länk)

Jordens befolkning bedöms nå 9 miljarder 2050. Då behövs det minst 70 % mer livsmedel än idag. Förändrade konsumtionsmönster ökar också kraven. Idag är dessutom 1 miljard människor undernärda. Hur ska mängden livsmedel kunna öka, när klimatförändringarna försämrar villkoren och när världens naturresurser, biologiska mångfald och ekosystemtjänster redan exploaterats på ett ohållbart sätt? En strategisk satsning på forskning är nödvändig.

Det behövs en radikal omläggning av den globala utvecklingen och lantbruket har en central roll. Det är både en möjlighet och ett problem. Det står för 1/3 av världens utsläpp av växthusgaser. Jordbruket försämrar tillståndet i yt- och grundvatten. Det globala skogsbruket bidrar starkt till utarmning av biologisk mångfald, främst genom avverkning av regnskogar vilken också bidrar till den globala uppvärmningen. Lantbrukets negativa bidrag måste reduceras. Men sektorn har också möjligheter och kan producera förnybara alternativ till fossil energi och oljebaserade produkter. Detta gäller främst skogsbruket, men även jordbruket i fall som inte konkurrerar med livsmedelsförsörjningen.

Det finns tre sätt att få mer mat på borden i framtiden: 1/ ökad skörd per ytenhet, 2/ minskade förluster i livsmedelskedjan, och 3/ förändrad konsumtion främst i den rika världen. Alla tre sätten måste utnyttjas. I diskussioner om ökad produktion framhålls ofta genteknikens potential. Men för t ex Afrikas del ligger dock den största potentialen kortsiktigt i bättre tillgång på gödselmedel, bättre vattenhushållning och bevattning, och ett bättre vägnät.

En möjlighet att få maten att räcka till fler är att minska svinnet i livsmedelskedjan. Det globala svinnet från åker till bord har angetts vara hela 20-30 %. Således är det mycket mat som går till spillo, som skulle kunna bidra till att föda fler. I vår rika del av världen står animalier för en stor del av människors näringsintag. Det äts här avsevärt mer kött än vad som är motiverat. Detta är problematiskt då det behövs avsevärt större yta för att producera tillräckligt med mat om det görs via animalier än om det görs via vegetabilier. En förändring mot en mindre köttkonsumtion där överkonsumtion sker ger därför möjlighet att producera mat åt behövande och/eller energigrödor och biomaterial. I t ex Sverige används hela 3/4 av åkermarken till att producera djurfoder.

En forskningssatsning måste inkludera inte bara vägar till ökad miljövänlig produktion utan också till ökad säkerhet, minskade förluster och förändrad konsumtion. Inslagen av samhällsvetenskap bör öka avseende fattigdomsbekämpning, beteenden, styrinstrument och marknadens olika aktörer.

Den svenska regeringen och EU arbetar nu med riktlinjerna för de kommande 5-10 årens forskning. Arbetet blir avgörande för om svensk och europeisk forskning på ett bättre sätt än tidigare ska bidra till att utveckla en hållbar global livsmedelsförsörjning. En satsning bör utveckla en forskningsagenda, förstärka finansieringen, öka samarbetet mellan forskare i rika och fattiga länder, och stödja uppbyggnaden av forskningskompetens där problemen är störst och resurserna minst.  
 
Vikten av att tänka globalt och solidariskt är uppenbar – den rika delen av världen påverkar globalt genom spridning av föroreningar och negativa miljöavtryck via importen av varor. Den har medverkat till problemen och måste verka för en positiv förändring. En forskningssatsning för att utveckla en hållbar global livsmedelsförsörjning måste också åtföljas av en förnyad prioritering av jordbruket i det svenska biståndet, detta som en bas för fattigdomsbekämpning och utveckling i fattigare delar av världen.

Nu finns en chans att satsa betydligt mer på forskning i dessa livsavgörande frågor, både i Sverige och i EU. Det är viktigt att EUs jordbruksstöd görs om och bl a får finansiera en stor satsning på forskning om en av de stora globala utmaningarna – framtidens livsmedelsförsörjning.

söndag 15 maj 2011

Vandring i Valle härad Valborg 2011

Vi hade hört att Valle härad nordost om Skara och på Billingens västsida skulle vara alldeles särskilt vackert och mycket lämpat att vandra i. Och efter att ha varit där några dagar kring Valborgsmässoafton 2011 instämmer vi gärna i hyllningskören. Naturen är nästintill pastoral, det finns fina och väl utmärkta vandringsleder, boendemöjligheterna är flera och av varierande karaktär och det går att komma dit med kollektiva transportmedel.
Områdets landskap är unikt och kallas ”kame”. Det formades i slutet av den senaste istiden och består av ett gytter av ändmoräner, åsar och dödisgropar. Det är småkuperat, har många sjöar och tjärnar, och består av en blandning av skogs- och jordbruksmark. Lövträden, med flera ädla arter som ek, lind, bok och alm, dominerar i skogen. Markfloran är så här års fantastiskt rik. På grund av den snabba ankomsten av mycket varmt väder kring påsk blommade nästan hela vår- och försommarfloran på en gång med arter som tussilago, sippor, violer, gullpudra, harsyra, gullviva, skogsbingel och storrams. I området finns flera naturreservat och en broschyr över dessa kan rekvireras från Turistbyrån i Skara.
Vi tog tåget till Skövde. Efter en lunch i Skövde tog vi bussen till Axvalla travbana, där man byter till buss mot Eggby och Lerdala (bussen går bara på vardagar). Den ursprungliga planen var att kliva av den första bussen redan i Varnhem och sen gå en knapp mil på ledsystemet därifrån upp till Eggby. Men min sambo Lena hade drabbats av en kraftig förkylning och vi fick därför tänka om.
STFs vandrarhem i Eggby
Den första natten hade vi reserverat rum på STFs vandrarhem i Eggby. Det kallas ”gröna huset” och är inrett i en gammal lanthandel. Rummen och köket var fina.   Jag tog en 2 timmars lugn rundvandring i området söder om Eggby kyrka, till största delen i naturreservatet Höjentorp - Drottningskullen . En bra vandringskarta var införskaffad, också den från Turistbyrån i Skara. Dagens ornitologiska höjdpunkt var den blå kärrhök (hane) som sakta singlade fram över åkrarna i närheten av kyrkan. Jag såg den både på ut- och hemväg.
Vandringsleden strax söder om Såntorps gård
Matfrågan kräver lite extra planering om man som vi inte har bil, bär all packning på ryggen och vill hålla vikten på densamma så låg som möjligt. Det finns nämligen inga livsmedelsaffärer i området. Vi kände till detta och hade med oss färdig mat från Skövde för den första kvällens middag. Frukost gick att få i vandrarhemmet, vilken vi åt under ett trevligt samtal med innehavaren, en kvinnlig mjölkbonde från Varnhem. Vi kunde också göra ett lunchpaket i samband med frukosten.

Sjöbacka pensionat från sjösidan
Nästa natts boende hade vi bokat på Sjöbacka pensionat, mycket vackert beläget på västsidan av sjön Ämten, bara ca 1 km norr om vandrarhemmet i Eggby. Vi kunde därför gå direkt dit och deponera vår packning på pensionatet.  Vi fick välvilligt omedelbar tillgång till rummet. Jag gick därefter med lätt packning motsols runt Flämsjön, vilket tog ca 3-4 timmar. Den första fjärdedelen av vandringen var speciellt vacker, ädla lövträd, mycket hassel och sagolikt mycket vitsippor på marken. Den delen hör till naturreservatet Eahagen – Öglunda ängar. Därefter vidtog ett mer öppet landskap med åkrar och beten och en del sommarstugor. I norra änden på sjön ligger kyrkans stora kursgård Flämslätt. En tidig plan hade varit att söka boende där, men man hade inte öppet den aktuella helgen. Vid anläggningen finns en fin badplats. Vandringen på västsidan gick omväxlande genom granskog,  lövskog och hagmarker. Längs vägen passera man Remningstorps gods med ett mycket vackert hus. Godset ägs av Wingquists stiftelse och förvaltas av Skogssällskapet.
Remningstorps gods på västsidan av Flämsjön
På Sjöbacka pensionat kunde vi äta en god tre-rätters-middag. Valborg är tydligen ingen stor turisthelg i området, vi var de enda gästerna och blev därför särskilt väl omhändertagna av värdinnan. Pensionatet är litet, det finns sex rum med sammanlagt 12 bäddar. I priset på 900 kr per person ingick middagen, logi, frukost och lunchpaket. Mycket prisvärt! Rummen var nyrenoverade, ljusa och mycket trevliga. Till vårt rum hörde dessutom ett fantastiskt stort och fint badrum med bl a träningsmaskin och relax.
Längs Ämtens norra strand
Den 2 maj hade Lena frisknat till och vi kunde nu för första gången under helgen göra en kort vandring tillsammans. Vi vandrade medsols runt Ämten, den första delen i lövskog och den andra delen över jordbruksmarken på sydsidan av sjön. I skogen dök en stenknäck upp bland hasselbuskarna. Vid en tjärn såg jag blå kärrhök igen. Vädret hade nu varit varmt och soligt i tre dagar. Men nu blåste en kallfront in norrifrån. Trots att solskenet flödade, började det nu bli rejält kallt i vinden.
Efter att vi ätit våra ”lunchpaket” (bl a en god skaldjurspaj) inomhus i pensionatets vackra matsal, en glasveranda som vetter mot sjön, fick vi skjuts av värdinnan in till Skara. Vi hade tänkt vandra dit, men kände oss inte tillräckligt friska. Ingen buss går som sagt på helgdagar. Vi hade beställt rum på Stadskällaren centralt i Skara, ett par minuters promenad från busstationen. Rummet var inget speciellt, man ganska billigt i alla fall (800 kr för ett dubbelrum). Dock har hotellet en helt fantastiskt vacker matsal, som tydligen används flitigt för privata fester.
Den vackra matsalen i hotell Stadskällaren, Skara
På kvällen gjorde vi en kortare stadsvandring i centrala Skara. Till ledning finns en guide tillgänglig, vilken finns att få på Turistbyrån. Skara är som bekant en väldigt gammal stad. Det finns många fina trähus att titta på i kvarteren runt domkyrkan. Kyrkan är vacker att se på, särskilt från insidan. Värt ett besök är också det öppna området norr om centrum med bl a veterinärmuséet, Västergötlands länsmuséum, Kråks Värdshus och fornbyn.
Krabbelund, den skuggivande samlingen kastanjer öster om domkyrkan
Krogutbudet en söndagskväll i Skara visade sig inte vara alltför stort. Räddningen blev en asiatisk restaurang i närheten av domkyrkan. Nästa dag tog vi en buss till Skövde och därifrån tåget hemåt. Vi var mycket nöjda med vår vandringsresa till Valle härad och vill gärna komma tillbaka. Förhoppningsvis friska då, så att vi bättre kan utnyttja alla vandringsmöjligheter i området.

Kartor och guider

Vandra i Valle – karta för vandringar året runt. Skara samhällsbyggnadskontor 2008. Tillgänglig på turistbyråerna
Naturreservat i Västra Götalands län Vallebygden. Utgiven av Länsstyrelsen 2006. Tillgänglig på turistbyråerna
Skara Stadsvandring. Tillgänglig på turistbyrån i Skara. 4 s + karta
Terrängkartorna, skala 1:50000, 567 Skövde och 577 Mariestad

 Boende – några alternativ

 Vandrarhemmen i Eggby (STF), Istrum (STF), Skara (SVIF) och Skövde (STF)
Sjöbacka pensionat
Sjötuna Bed and Breakfast
Flämslätts stiftsgård

Hotell Stadskällaren i Skara

Transporter

Tåg SJ t o r Skövde
Bussar i området VästTrafik
Taxi finns i Skara och Skövde