Ledande C-politiker i Västra Götaland förnekar att kött- och mjölkproduktion är negativ för klimatet. De tar därmed avstånd från vetenskapen samt FN:s och riksdagens hållning att alla länder och sektorer solidariskt ska bidra till att begränsa utsläppen av växthusgaser.
Debattinlägget "Kött hotar inte klimatet", skrevs av Gunilla Druve Jansson, ordförande för Centerpartiet i Västra Götaland, detta i GT, ägd av Expressen. Medförfattare var inte mindre än sex prominenta företrädare för Centern i Västra Götaland.
Inlägget var i mitt tycke uppseendeväckande. Det var fyllt av felaktigheter och dessutom präglat av avståndstagande från vetenskap och internationell såväl som nationell klimatpolitik. Jag hoppas att inlägget inte är representativt för Centerns hållning. Om det skulle vara så, vet jag ett parti som jag och andra miljövänner inte behöver rösta på i nästa års val. Detta inlägg borde vara en allvarlig jobspost för Centerns ambition att framstå som ett grönt parti.
Nedan ett antal citat från inlägget (kursivt) följda av mina kommentarer:
"Medborgare har felaktigt matats med information om att minska intaget av kött..."
Det är luddigt uttryckt, men jag utgår ifrån att de menar att det är informationen som varit felaktig. Centerrepresentanterna har uppenbarligen någon egen kunskapskälla. Vilken får de gärna berätta. De etablerade källor jag känner till, vilka baserar sig på vetenskap, är IPCC, WHO och Livsmedelsverket. IPCC anser att världens animalieproduktion står för cirka 15 procent av växthusgaserna globalt. WHO anser att det finns viss risk med hög konsumtion av rött kött och chark. Livsmedelsverket rekommenderar en minskad konsumtion i Sverige av dylika animalier, inte mer än 0,5 kg per vecka är rådet.
"Sveriges utveckling har varit möjlig tack vare en blandning av vallgrödor, spannmålsodling och betande djur."
Ekonomisk historia är visserligen inte min profession, men Centerns företrädare verkar vara helt uppe i det blå. Jag undrar då varför en tredjedel av Sveriges invånare var tvungna att utvandra på 18- och 19-hundratalet. På den tiden fanns ju redan "vallgrödor, spannmålsodling och betande djur". Avgörande faktorer för Sveriges ekonomiska utveckling sen medeltiden bedömer jag istället ha varit förekomst av järnmalm, skog, vattenkraft, uppfinnare och invandring av kunnigt folk, t ex valloner. Mat har det förstås alltid behövts, men tillgången på den förklarar inte de ekonomiska framstegen generellt. En betydande roll under de senaste 150 åren tror jag att dels utvandringen, dels det faktum att Sverige stod utanför de två världskrigen, har haft. Jordbrukets utveckling med kraftigt ökad avkastning och överskott under 1900-talet tror jag att handelsgödsel, dikning, djur- och växtförädling, samt maskinutveckling och obegränsad tillgång på billiga fossila drivmedel, kan tackas för. Detta jordbrukets överskott möjliggjorde förstås att arbetskraft fanns för industrialiseringen.
"Markområden som är omöjliga att ta tillvara för annan typ av lantbruk fångas upp av kossan."
Detta påstående är helt missvisande för dagens situation och en myt som även LRF underblåser. Mjölkkor betar idag i huvudsak på åkermark, de behöver mycket mer näring än de kan få från betesmarker. Deras vinterfoder och kraftfoder kommer också från åkermark. Enligt Jordbruksverket kommer den absoluta merparten av kött- och mjölkproduktionens näringsintag från grödor på åkermark, d v s sådan mark som kan plöjas. På sådan mark finns i hela Sverige andra grödor än vall som kan odlas, sådana som kan ätas mer eller mindre direkt av människor: spannmål, oljeväxter, rotsaker och trädgårdsväxter. Det faktum att det finns växtföljder med vall och grödor för humankonsumtion visar också att påståendet är fel.
På samma marktyp - jordgubbar, nysådd vårvete och vall
"Om vi...inbillar oss...att köttätandet kan minska...lurar vi oss själva."
I Sverige, och i andra rika länder, sker det en stor överkonsumtion av kött i förhållande till det näringsfysiologiska behovet. Köttätandet bör minska av såväl hälso- som miljöskäl. Om det kan minska är en helt annan fråga. Jag tror det. En stor del av världens befolkning äter inget eller mycket lite kött, t ex i folkrika länder som Indonesien och Indien. Men tyvärr ökar köttätandet lite varstans, det är inte alls bra för den totala globala belastningen på miljön. Rimligt vore en annan global fördelning, där de rika ländernas överkonsumtion försvann.
Det går mycket bra att leva som vegetarian. En ökande andel av den svenska befolkningen gör det. Särskilt gäller det den yngre generationen där andelen vegetarianer växer kraftigt.
Som av en händelse var det häromdagen på Rapport ett inslag om en studie av SLU där en ekobonde övergick från animalisk produktion till växtproduktion. Den förändringen innebar enligt reportaget att gården halverade sin klimatpåverkan och dessutom kunde livnära tre gånger fler människor än innan.
En negativ miljöaspekt som oftast förtigs är att det myckna köttätandet medför att det kommer ut mer och mer kväve i andra änden, d v s i toaletten. Kvävebelastningen på svenska reningsverk har stadigt ökat parallellt med att köttkonsumtionen ökat. Eftersom kväve är ett problematiskt näringsämne för miljön i havet, speciellt gäller det Östersjön, tvingas reningsverken bygga det s k tredje steget, vilket är kostsamt. Det finns ingen uppskattning av kostnaden nationellt. Så jag gjorde därför en egen så länge. Resultatet blev en kostnad på en miljard kronor. Detta motsvarar ungefär tre kronor per kilo kött. Beräkningen finns i ett tidigare blogginlägg.
"Det finns inga vetenskapliga bevis för att kornas insatser i landskapet kan bytas ut mot andra, för klimatet, bättre processer."
Märkligt att författarna här plötsligt börjar åberopa vetenskap. Den har de inte direkt beaktat i inlägget i övrigt, snarast avvisat den. Jag vet inte vad författarna egentligen menar med "kornas insatser", men jag gissar det syftar på upprätthållandet av öppna landskap. Öppna landskap kan man fortsätta att ha med minskad animalieproduktion, detta samtidigt med odling av mer vegetabilier och lågväxande energigrödor.
"Tvärtom innebär ett reducerat köttätande att jordbruksbyggd växer igen..."
Se ovan, så behöver det inte alls bli. Tvärtom möjliggör det att försörja fler människor med mat. Det ger en möjlighet att öka exporten och därmed förbättra Sveriges handelsbalans för livsmedel och också att producera bioenergi inklusive råvaror för biodrivmedel.
"Uteblir korna i jordbrukslandskapet försvinner också gödseln, som behövs för den biologiska mångfalden i ängar och hagar samt för att undvika import av konstgödsel."
Naturbetesmarkerna är mycket viktiga för landets biologiska mångfald. Men som ovan nämnts betar inte "korna" där annat än i en mycket begränsad utsträckning. Där finns en del am- och dikor, samt en del kvigor. Så kor generellt har ingen betydelse för den biologiska mångfalden i denna naturtyp. Att naturbetesmarkerna är så artrika beror på, tvärtom emot vad inläggets författare skriver, att de inte har gödslats på lång tid. Så bäst för naturbetesmarkerna är därför att kornas gödsel hålls därifrån.
Alla odlingssystem innebär en successiv förlust av näringsämnen till livsmedelskonsumtion, utlakning och atmosfären. Att återcirkulering till jordbruket av näring från tätorternas reningsverk inte realiserats är ett av flera skäl till att förlusterna måste kompenseras. Kompensation sker med konstgödsel och kalk. Om förlusterna inte kompenseras minskar skördarna. Kött- och mjölkdjurens gödsel tillför ingen näring, den går bara runt och från den gödslingen sker också näringsförluster, framför allt av kväve i form av utlakning och avdunstning av ammoniak. Visserligen kan vallens klöver kompensera en del kväveförluster genom kvävefixering, men det finns andra viktiga näringsämnen som fosfor, kalcium och kalium också att ersätta. För detta erbjuder nötkreaturens gödsel ingen lösning.
"Idag påstår vissa debattörer att intag av kött är dåligt för klimatet."
Nu är det i och för sig inte "intaget" av kött som främst är dåligt för klimatet, utan det är produktionen av köttet. Men låt oss tro att det är en felskrivning.
Det är oklart vilka de menar med "vissa debattörer". Menar man kanske IPCC? Menar man det tusental forskare som lägger grunden för IPCC:s rekommendationer? Menar man kanske såna som jag själv, som baserat på IPCC:s slutsatser hävdar att produktion av kött är dålig för klimatet?
Påståendet är i sig intetsägande, men tonen är nedvärderande. Det tillför inget i sakfrågan.
Vetenskapsförakt
C-politikernas debattinlägg säger att vetenskapen, den behöver man inte bry sig om. De vet bättre själva. Priset tog en av författarna till inlägget, Kristina Jonäng, när hon på Twitter lanserade detsamma. Hon förolämpar klimatforskarna genom att kalla dem "de så kallade klimatforskarna". Retoriken får en att tänka på den där president Trump "over there".
Avståndstagande från FN:s och riksdagens hållning
FN och riksdagen är av den uppfattningen att alla länder och samhällssektorer ska bidra i arbetet mot klimatförändringar. Detta bryr sig inte C-representanterna i Västra Götaland om. Utan de sticker likt strutsen huvudet i sanden och slår ifrån sig. Detta istället för att fråga sig hur kött- och mjölkproduktionen kan bidra i det nödvändiga arbetet mot klimatförändringar.
Inlägget har fått betydande kritik
Efter inlägget kritiserades inlägget från många håll. Det togs till och med upp i en ledare i Expressen. Det är mycket ovanligt att ledarredaktion kritiserar ett debattinlägg i en tidning som ägs av den egna koncernen. Det är en illustration av flera, hur anmärkningsvärt inlägget var.
Flera namnkunniga forskare inom området de gröna näringarnas växthusgasproblematik har i intervjuer i ETC givit uttryck för att detta Centerns utspel är uppåt väggarna.
Jag tycker att Centerpartiets ledning borde göra en pudel och ta avstånd från de stolligheter som ledande C-företrädare i Västra Götaland presterat. Hoppas det finns agrart insiktsfulla och miljömedvetna personer i ledningen för Centerpartiet som kan stiga fram.
Komplettering 29 januari:
Idag tar Annie Lööf, partiledare i Centern, avstånd från det inlägg som partikollegorna gjorde i GT. Hon gör det i en stor intervju i SvD med Jenny Stiernstedt. Hedervärt och insiktsfullt av henne.
