Nyligen lade Jordbruksverket ut information på sin blogg om hur många mjölkgårdar det fanns vid årsskiftet 2016/2017. Då fanns det 3739 mjölkgårdar. Ett år tidigare var det 4038. Skillnaden är 299 gårdar. Det motsvarar 0,82 gård per dag som lagts ner.
Minskningen under året var i relativa tal sju procent. Det totala antalet mjölkkor i landet minskade också, men lite mindre relativt sett, tre procent. Det beror på att den genomsnittliga besättningsstorleken samtidigt ökade, från 83 till 87, vilket är fem procent.
Landets totala mjölkproduktion minskade under året med 2,4 procent. Andra EU-länder som minskade var t ex Frankrike, Belgien, Kroatien och Slovakien. Ökade gjorde t ex Cypern, Tjeckien och Nederländerna.
Under 2016 var den totala produktionen i Sverige således lägre än 2015, ett år som i sin tur var likt det föregående 2014. Men, 2016 års värde var detsamma som för de fyra åren dessförinnan, d v s 2010 - 2013. Det innebär att Sveriges haft en rätt stabil mjölkproduktion sedan 2010. Före det minskade den dock under ca 30 år, från 1983 till 2011 var minskningen 21 procent i relativa tal.
Efter att Ryssland i början på 2014 stoppade livsmedelsimporten från EU, som svar på EU:s och USA:s handelsrestriktioner p g a Ryssland inblandning i kriget i Ukraina, uppstod inom EU ett överskott med minskande mjölkpriser som följd.
Det dröjde sedan inte länge innan LRF:s ledning, med ordförande Helena Jonsson i spetsen, högljutt började ropa om "kris" och att si och så många mjölkbönder hotades av nedläggning. LRF ville att såväl regeringen som konsumenterna solidariskt skulle lätta på plånboken.
Nu finns således facit för LRF:s tre "krisår" 2014, 2015 och 2016. Hur blev det? Under 2016 lades som sagt 0,82 gård per dag ner. Motsvarande värden för 2014 respektive 2015 var ungefär 0,7. Under LRF:s tre "krisår" har det således varit en rätt stabil nedläggningstakt.
Värre var det förr. Under perioden 2004 - 2012 var nedläggningstakten dubbelt så hög, hela 1,4 gård per dag. Historiskt har antalet mjölkgårdar i Sverige uppvisat en halveringstid på 10 år. Med enkel matematik innebär det att antalet gårdar som läggs ner per år eller dag avtar med tiden. Det är en naturlig utveckling i ett ekonomiskt system med successiv strukturrationalisering. Brukningsenheterna blir större och större.
Om måttet på "kris" i LRF:s tankevärld är det antal mjölkbönder det är synd om för att de tvingas lägga ner, ja då har krisen blivit mindre och mindre under överskådlig tid. Kris tycker jag själv det skulle vara om landets totala mjölkproduktion drastiskt minskade så att det skulle bli svårt att försörja landets konsumenter. Landets totala mjölkproduktion har dock varit i stort sett stabil sen 2010.
Under hösten 2016 höjde Arla betalningen till mjölkbönderna en gång i månaden. Från augusti till december ökade ersättningen med 29 procent (ATL 25 november 2016). Det har varit märkbart tyst från LRF under hösten. Nu är väl talet om "kris" lagt på hyllan, i alla fall tillfälligt. Borde man nu inte särskilt gå ut och tacka dels en hel del konsumenter som lade nån extra krona på mjölken, dels till EU och regeringen för en del extra stödpengar som man fick loss? Detta trots att det i statistiken ovan inte syns tillstymmelse till att ha varit nån särskild "kris" överhuvudtaget.
Det ska bli intressant nu att se hur LRF kommer att förklara att det inte syns nåt av krisen i statistiken. Ett scenario är att man säger: "ja, men att det inte synts är ju tack vare att vi larmade så och att det ju blev en del stödpengar till slut." Men dessa kom ju först 2016, liksom Arlas höjning av betalningen. Varför syntes då inget särskilt av krisen vare sig 2014 eller 2015? Det återstår då för LRF att förklara.
Jag vill komplettera med en reflexion: Var finns den kritiskt analyserande journalistiken inom jordbruksområdet? Jag kan inte minnas mig ha sett en enda ifrågasättande och analyserande artikel i fråga om "mjölkkrisen". Alla tidningar verkar bara ha svalt LRF:s propaganda och agerat megafoner. LRF:s propagandamaskineri verkar effektivt ha lindat pressen runt sitt lillfinger.
Detta är ett exempel på en vanlig okritisk artikel: "Nu har Sverige färre än 4000 mjölkbönder", skrev t ex ATL (10 augusti 2016). Där står sånt som "Nu har det hänt" och "Ja, det är fler som slutar nu" (vilket det ju inom parentes inte alls var; det var värre förr, se ovan). Den journalist som formulerade sig så här har den fortsatta försörjningen säkrad. Nästa blir väl "Nu är landets mjölkgårdar färre än 3500" eller dylikt. Och så kan man fortsätta i det oändliga.
Sveriges journalister med inriktning på jordbrukets ekonomi och utveckling verkar anmärkningsvärt okritiska. Var finns analysen och det historiska perspektivet? Jag tror inte jag sett enda grävande artikel, vare sig i lantbrukspressen eller annorstädes, som reflekterat över LRF:s ropande på vargen under senare år.
Borde inte LRF:s ledning gå i bräschen för att utveckla svenskt jordbruk till ett föredöme vad gäller hållbar utveckling internationellt? Detta istället för att konservativt kämpa med näbbar och klor för en inriktning som inte har framtiden för sig. Min egen åsikt är att svenskt jordbruk är alldeles för mycket inriktat på animalisk produktion inklusive mejeriprodukter. Tre fjärdedelar av svensk åkermark plus en del importerat foder används för detta. Mer framsynt vore att reducera denna del märkbart och istället satsa mer på vegetabilier och bioenergi. Detta blir än mer aktuellt att diskutera nu när det blivit populärt från LRF att problematisera Sveriges självförsörjningsgrad för livsmedel.
Avslutningsvis vill jag tillägga, detta med anledning av en känd centerpartists kommentar på ett tidigare blogginlägg av mig: Jo, jag tycker synd om de lantbrukare som tvingas lägga ner. Lika synd som det är om alla andra företagare som tvingas lägga ner, särskilt i de fall det handlar om familjeföretag som länge funnits inom släkten. Men detta är priset många får betala i ett fritt samhälle där marknadskrafterna råder. För jordbrukets del är det dessutom på sin plats att påminna om att det till stor del är skattefinansierat.
Källor:
ATL (2016) Arla höjer mjölkpriset - igen. 25 november 2016
"300 mjölkbönder har lagt ner under
2016"
"Mjölkproduktionens utveckling i EU mellan åren 2015 och 2016"
Eget tidigare utredande blogginlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar