Extremväder i Halland under sex månader - från katastrofal blöta till dito torka på ett halvår

Nötkreatur som försöker hitta något ätbart, juli 2018, Svartrå

Det har knappt regnat nånting i Halland nu på dryga två månader, detta mitt i vegetationsperioden när växternas behov är som störst. Normalt har Halland landets högsta årsnederbörd med som mest cirka 1200 millimeter där den halländska delen av småländska höglandet reser sig ur slätten. Slättlandet består i huvudsak av sandjord, en typ av mark som har mycket liten vattenhållande förmåga. Regn då och då behövs för att underhålla växtligheten. I skogslandet upp till Högsta kustlinjen, som här ligger på endast 70 meter över havet, består marken av svallade moräner, också de med låg vattenhållande förmåga. Här och var är de överlagrade av grova sediment som sand och mo, som inte gör saken bättre. Ovan Högsta kustlinjen är moränen inte svallad, och har därför en kornstorleksfördelning som är mer gynnsam för att hålla vatten för växtligheten. 

Kornåker, juli 2018, Älvsered (kartans höjd 15 cm)

Betesvallar på åkermark och ängar är nästan helt bruna. På slåttervallarna hann lantbrukarna ta en första skörd, men även de är nu brunbrända. Spannmålen, särskilt den vårsådda, ser ynkligt dålig ut. Stråna är korta och axen taniga. Endast höstvete och -råg ser någotsånär bra ut. De hann skicka ner sina rötter djupt innan torkan slog till. Potatisen, i alla fall den som odlas i min närmiljö från Glommen vid kusten och en mil inåt skogslandet till, den har bevattnats. Vi får se hur länge till det kan pågå. Falkenbergs kommuns vattenbolag Vivab har i dagarna infört bevattningsförbud i kommunens inre delar runt Ullared. Fortsätter torkan lär det snart bli en utökning till hela kommunen. 

Huvudinflöde till Gamlarydssjön ca 15 ha stor, juli 2018, Älvsered

I skogen mot slätten har lövträden, speciellt björk, börjat vissna. Barrträden ser än så länge vitala ut. Bäckarna går tomma. Sjöarnas vattenyta har sjunkit rejält. Stora åar, som Ätran och dess största biflöde Högvadsån, har en extremt liten vattenföring. 

Sumpafallen, juli 2018, Högvadsån, Svartrå

I Ätraforsdammen, som ligger i Ätran cirka två mil uppströms Falkenberg vid havet, är flödet bara en fjärdedel av det normala. Både Högvadsåns och Ätrans avrinningsområden domineras av skogsmark, 85 respektive 56 procent. 

Ätraforsdammen, juli 2018

Nationellt är läget mycket krisartat. Uppskattningar säger att spannmålsskördarna endast kommer att vara mellan 25 och 75 procent av de normala. Brist på foder gör att slakten måste öka kraftigt, till och med talas om nödslakt på gårdarna på grund av köer till slakterierna. Djurkropparna måste då brännas eller grävas ner till ingen nytta. Kalvfödandet kommer då förstås också att reduceras kraftigt, vilket innebär att djurhållningen kan drabbas upp till ett par år efter det att nederbördsförhållandena förhoppningsvis normaliserats. 

Hälleskogsbrännan, Västmanland, september 2016

I Sveriges skogsland brinner det i mycket stor omfattning. Den sammanlagda arealen är redan större än den stora skogsbranden i Västmanland 2014. Som mest brinner det i Hälsingland och Jämtland. Hela samhällen har fått evakueras. Halland är nu ett av de tre län i landet som ännu förskonats från skogsbrand. 

I detta inlägg visar jag en del bilder jag tagit så sent som förra veckan på turer i Falkenbergs kommun från kusten och upp till trakten av Älvsered, dit det är cirka fem mil. De bekräftar hur himla torrt det är och hur illa det står till med grödorna.

Tullbron, Ätran, Falkenberg, juli 2018

Vårt minne är kort. Därför visar jag också som jämförelse några bilder från slutet av förra året. Då var det nämligen extremt blött här på trakten. Nederbörden under oktober till och med december var mellan 50 och 100 procent högre än normalt. Åkrarna stod under vatten. Innan höstregnen började hann merparten av skörden bärgas. En del fodermajs runt Glommen togs in för sent, med stora körskador som följd. 

Skördat fodermajsfält, Glommen, hösten 2017

I Ätraforsdammen var luckorna helt öppna och vattnet sprutade rakt ut. Vattenföringen var 29 december 138 kubikmeter per sekund, vilket är fyra gånger så mycket som medelvattenföringen för året och 17 gånger så mycket som nu i torkan.

Ätraforsdammen, december 2017

På endast sex månader har vi alltså haft nederbördsextremer åt två håll, med mycket besvärande torka respektive översvämning som konsekvens. Det är såna här extremsituationer som bedöms bli avsevärt vanligare framgent om IPCC:s klimatscenarier blir verklighet. Jag kan konstatera, på basis av det sista halvåret, att beredskapen och förmågan att hantera såna här väderextremer, helt saknas för lantbruket. Det är mycket oroande. Såväl branschorganisationerna, som ansvariga myndigheter, måste ta ett ordentligt grepp i kragen. 

Tullbron, Ätran, Falkenberg, december 2017

Jag kan också konstatera, att den nationella Livsmedelsstrategi, som togs ifjol av riksdagen efter stor vedermöda och med livsmedelskedjans alla aktörer inblandade, är totalt blank vad gäller medvetande och handlingsplaner vad gäller klimat och extremväder. Inget annat än en skandal!