Denna vecka har det varit en intensiv diskussion på DN debatt om bildningen av reservat vid brandfältet i Västmanland. Detta efter att 21 professorer i måndags (8 september) föreslog miljöminister Lena Ek att avsätta nya pengar för att kunna göra reservat av merparten av brandfältet. Syftet med den föreslagna reservatsbildningen var att få till stånd ett stort skogligt reservat i södra halvan av Sverige, vilket idag saknas. Ett sådant vore bra för den biologiska mångfalden och skulle också ge forskningen nya möjligheter. Det är också ont om stora reservat med brunnen skog. Författarna menade att brandfältet utgör en unik möjlighet och att det är bråttom med reservatsbildningen innan skogsägarna har avlägsnat allt brunnet virke. Sådant är en värdefull struktur i landskapet för många organismer.
Förslaget
följdes snabbt av flera repliker, varav två som var djupt kritiska kom från
företrädare för LRF nationellt och regionalt och från Mellanskog. Det finns
mycket att säga om dessa, men det får ske vid ett annat tillfälle.
Den kanske
märkligaste repliken kom igår (11 september) från agrarhistorikern, docenten
och f d lektorn vid SLU Clas Tollin. Han ondgjorde sig över att de naturvårdsbiologiska
professorerna inte skulle känna till att skogen utnyttjades av människan redan
före det industriella skogsbrukets expansion på 1800-talet och nämnde
aktiviteter som svedjebruk och kolning . Det tror jag är en djupt orättvis syn
på de akademiska kollegorna. Visserligen har nog de flesta av de 21
professorerna sin botten i naturvetenskap, men att därför tro att de inget vet
om människans roll för hur naturen utvecklats är en förhastad slutsats. Clas
Tollin hade nog mått bra av att ta några grundkurser i ekologi. Då hade han
fått erfara att människans roll är en central del i undervisningen och forskningen.
Ekologi är ju läran om samspelet i naturen och avser hur organismer påverkar
och påverkas av miljön inklusive andra organismer. Intresset för människan
gäller då både hur människan påverkar andra organismer och miljön och hur hon
själv påverkas åt andra hållet. ”Humanekologi” är t ex ett akademiskt ämne vid
åtminstone ett par stora universitet i landet. En och annan av de 21 professorerna har säkert
också gått någon kurs eller forskat om historiska aspekter på markanvändning av
olika slag.
Denna
påstådda brist hos de 21 professorerna tar Tollin till intäkt för att skrota
förslaget om ett naturreservat vid brandfältet. Det är lite svårt att se vad
hans text utmynnar i, men jag kan inte dra någon annan slutsats. Han menar att
de föreslagna 150 mkr säkert skulle kunna användas till något bättre. Vad det
skulle vara skriver han inte, men man anar i meningen innan att han tycker att
de borde gå till de kurser i agrarhistoria som SLU tydligen lagt ner.
Hans logik
är att ett reservat är ointressant därför att brandfältet använts av människan
redan före det industriella skogsbruket. Det är en för mig totalt obegriplig
logik. Den skulle dessutom innebära att alla naturreservat i hela landet är
omotiverade eftersom människan haft saker för sig över hela ytan.
Naturvård
och skydd av biologisk mångfald innebär inte bara att bevara redan existerande
natur, det innebär också att restaurera och kompensera för sådana viktiga
företeelser som drastiskt minskat. Men det har nog inte Tollin förstått
vad det verkar. Brunnen skogsmark är i Sverige idag en bristvara för de många
organismer som är helt eller delvis beroende av sådan. De riskerar därför att
utrotas.
Tack och lov
har många till skillnad från Tollin den viktiga insikten:
·
Det
gäller t ex skogsbruket som med stöd av certifieringsregler bränner 1000-3000
hektar hyggen per år och då på skogsmark som uppenbarligen påverkats av människan
tidigare (Svenska FSC, Rapport 2, 2013).
·
Det
gäller t ex 14 länsstyrelser i landet som med finansiering av EU och Naturvårdsverket
ska göra ca 90 naturvårdsbränningar fördelade över landet under 2015-2019, omfattande
totalt 2000 hektar:
·
Det
gäller t ex landshövdingen i Västmanlands län som också i måndags skrev under
ett inriktningsbeslut om att inrätta ett stort sammanhängande reservat på det
aktuella brandfältet:
·
Det
gäller t ex miljöminister Lena Ek som igår (11 september) i Miljöaktuellt svarade
de 21 professorerna och gav uttryck för samma ambition:
Det finns
således ett stort stöd i akademi och samhälle att mer bränd skogsmark behövs
för naturvårdens skull och för att inrätta ett stort reservat på brandfältet i
Västmanland.
Clas Tollin
står väldigt ensam med sin märkliga logik och inställning. Tur är väl det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar