SvD Brännpunkt: Energigrödor bättre än odling av foder

Nedanstående text publicerades på SvD Brännpunkt 10 mars:

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/energigrodor-battre-an-odling-av-foder_4393259.svd

Den är en replik på ett inlägg av Margareta Emanuelson m fl SLU 5 mars:

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/livsmedelsverkets-rad-om-mjolk-slar-helt-fel_4385359.svd

Elin Röös SLU har också replikerat (6 mars):

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/okad-mjolkproduktion-belastar-klimatet_4389919.svd

Min replik 10 mars:

På Brännpunkt 6 mars skriver M Emanuelson SLU m fl (ME) att svensk mjölkproduktion bör öka. Detta med anledning av Livsmedelsverkets förslag att konsumtionen av mjölk borde minska, av hänsyn till hälsa och till miljö. ME:s skäl är kortfattat: 1/ svensken kommer att dricka läskedryck istället, 2/ mjölkkor behövs för öppna landskap och biologisk mångfald, 3/ det blir mindre mjölkproduktion i landet, och 4/ bidraget till växthuseffekten är marginellt.

En av mänsklighetens stora globala utmaningar är att öka produktionen av livsmedel för den växande befolkningen och samtidigt göra detta med mindre total miljöbelastning. Planetens begränsningar är redan överskridna i flera avseenden. För att lösa detta krävs högre produktion per yta, mindre slöseri i livsmedelskedjan och en avsevärt mindre konsumtion av animalier i Västvärlden. ME inget att bidra med i dessa frågor, man saknar helt ett internationellt perspektiv.

Kommentarer till deras fyra argument:

1/ Det är märkligt att lyfta fram läskedrycker som motbild till minskad mjölkkonsumtion. Sverige har ett fantastiskt bra och billigt kommunalt kranvatten. Se det som möjlighet istället. Dessutom behöver inte vuxna mjölk, stora kulturer i världen som Kina och Indonesien lever i stort sett utan.

2/ Ja, mjölkkor bidrar till öppna landskap. Men det finns annat angeläget att odla som också ger öppna landskap, t ex lågväxande energigrödor. Den värdefulla biologiska mångfald som berörs finns i naturbetesmarkerna. Dessa står för endast en mindre del av mjölkkors näringsintag. De kan hållas öppna med köttdjur.

3/ Ja, det är rimligt att anta att det blir mindre produktion i Sverige om svensken konsumerar mindre. Det priset får vi betala för att bidra till en hållbar utveckling. För lantbrukaren finns annat angeläget att odla istället för fodergrödor. Om den svenska konsumenten väljer svenska produkter är det inte ens säkert att produktionen behöver minska så mycket.

4/ Sveriges utsläpp av växthusgaser torde inte utgöra mer än ett par promille av de globala utsläppen. I den meningen är det fullständigt egalt för globens klimat vad vi har för oss i detta land. Det enda goda skälet för klimatåtgärder här handlar om att föregå med gott exempel och visa global solidaritet. Det räcker för mig som skäl. ME har rätt i att de svenska utsläppen av växthusgaser skulle minska endast marginellt om Livsmedelsverkets förslag förverkligades. Men de glömmer då att räkna med en helt avgörande faktor och det är att mark blir över som kan användas för annat. Självklart bör man då istället odla grödor som kan ersätta fossilbaserad energi och produkter. Då får man en dubbelt positiv effekt. Det finns stor potential i detta – faktum är att ¾ av Sveriges åkermark används för att odla foder. Så om vi övergår till mer vegetarisk kost kan stora arealer frigöras.  

Hans-Örjan Nohrstedt, docent SLU