Fler kan mättas med vegetarisk kost - debattinlägg i ATL

Nedanstående text publicerades i ATL - Lantbrukets Affärstidning 29 april 2016 som en replik på ett tidigare inlägg.

http://www.lantbruk.com/debatt/fler-kan-mattas-med-vegetarisk-kost 

Börje Berntsson hade i inlägget ”Hur ska vi mätta världens befolkning utan idisslare” 8 april två budskap: 1/ Mjölk- och köttproduktionens klimatavtryck behöver inte minska ty andra källor är större, och 2/ Det går inte att odla för humankonsumtion på ”gräsbevuxen betesmark”.

1/ Statens hållning är att alla sektorer ska minska klimatavtrycket. Berntssons åsikt är extrem. Med hans logik behöver Sverige inte alls vidta några åtgärder, vi har ju bara 1,5 promille av världens utsläpp. Nej, alla måste bidra, särskilt Västvärlden där utsläppen per capita vida överstiger det hållbara. Rimligt är att den svenska kött- och mjölkproduktionen bidrar. FAO menar att mjölkbranschen inom OECD med känd teknik skulle kunna reducera utsläppen med 10-15 procent. Berntssons ovilja är utbredd, bara 30 svenska lantbruk är klimatcertifierade.

2/ Berntsson inbillar oss att animalieproduktion baserar sig på ”gräsbevuxen betesmark”. Det är fel. ”Betesmark” är inte åkermark. På sommarhalvåret äter flertalet djur på betesvallar på åkermark. Djuren kan inte beta på vinterhalvåret, då kommer fodret från slåttervallar på åkermark. För mjölkproduktionens djur, menar Jordbruksverket att 90-95 procent av näringen kommer från åkermark. Så till min poäng: den åkermarken (Sveriges halva åkerareal) lämpar sig bra för odling av flera för oss ätliga grödor såsom olika sädesslag, balj- och oljeväxter, rotfrukter och trädgårdsväxter. Många växtföljder inkluderar vall tillsammans med för oss ätbara grödor. Det säger allt. Jag behöver bara titta ut över den magra halländska sandjorden för att se att vallen har flera andra grödor intill.

Berntsson undrar hur världens livsmedelsförsörjning ska klaras utan idisslare. I själva verket är det tvärtom. Ska den klaras måste det ske en storskalig förändring bort från animaliska livsmedel. Ett hektar kan föda flera gånger mer människor på en vegetarisk kost än om det som produceras går via idisslare.

Hans-Örjan Nohrstedt, Glommen