Herrar Bucht, Erlandsson och Olofsson
I somras (2016) arrangerade forskningsprogrammet Future Forests ett längre seminarium under Almedalsveckan. Programmet har pågått i flera år. Det drivs av SLU, UmU och Skogforsk och är finansierat av i huvudsak Stiftelsen för Miljöstrategisk Forskning (Mistra). Ett tema vid seminariet behandlade skogens möjligheter i arbetet mot klimatförändringar. Inbjuden var landsbygdsminister Sven-Erik Bucht som dels höll ett eget anförande, dels deltog i en paneldebatt. I panelen deltog bl a hans företrädare Eskil Erlandsson.
Seminariet finns i sin helhet på en film på Youtube. Den hittar man enkelt genom att i sökmotorn skriva "Future Forest" och "Almedalen 2016".
Bucht säger i sina inlägg saker som "skog ska brukas" och "tillväxten ska öka". Han förtydligar inte vad han menar med att "bruka", men av hans tidigare insatser och andan i hans övriga inlägg att döma råder det ingen tvekan om att han avser produktion av fibrer och virke. Brukande i form av naturvårdsavsättningar och friluftsliv verkar inte vara något han vill veta av. Han förtydligade under seminariet inte heller varför tillväxten i skogen måste öka när endast ca 3/4 av den nuvarande tillväxten används. Det kan tilläggas att Bucht och Erlandsson var helt eniga i det man uttalade sig om. Båda har ett ensidigt produktionsperspektiv på skogspolitiken.
En häpnadsväckande insats gjorde han i sitt svar på en fråga från moderatorn Sverker Olofsson vilken gällde hur han menade att man skulle kunna öka skogstillväxten. I sitt resonemang kunde Bucht inte låta bli att hugga mot naturvården som ju behöver avsättningar av områden och därmed i hans tycke är ett hot mot produktionen.
Så här sa han mer exakt:
"En brukad skog är ju tillgänglig för människor. Jag har sett icke brukad skog, den kan jag inte gå igenom, inte jag i alla fall". Han säger detta två timmar och sjutton minuter in i programmet.
Detta är samma befängda retorik som företrädare för LRF och Mellanskog använt förut, detta t ex i samband med diskussionen om det borde bildas ett naturreservat på det stora brandfältet i Västmanland. I en debattartikel i Dagens Nyheter föreslog ett större antal professorer inom ekologi och naturvård att så borde ske. Då kontrade Sture Johansson, ordförande för LRF i Mälardalen, och Karin Perers, ordförande i Mellanskog, hysteriskt med argument som "folk gillar inte risiga reservatsskogar" och "hela byar kommer att avfolkas".
Trist ungskog som blev attraktiv för besökare då den brunnit
Var Bucht och de andra fått det ifrån att skogliga reservat är speciellt risiga och svåra att ta sig fram i det vet jag inte, det låter väldigt konstruerat. Jag har varit i väldigt många skogliga reservat och har en helt annan bild av hur där ser ut. Sådana reservat kan t o m vara väldigt populära att besöka. Tyresta naturreservat har hela sjuhundra tusen besökare på ett år.
Förra veckan var jag under ett par dagar på det reservat som trots LRF:s och Mellanskogs protester bildades på brandfältet i Västmanland. Jag fick då veta att reservatet på senare tid haft hela trehundra besökare per dag. Populärt värre således. Om alla spenderar hundra kronor var i närområdet på t ex mat och logi så motsvarar det en miljon kronor på en månad. En icke föraktlig inkomst som varken LRF eller Mellanskog verkade kunna föreställa sig.
Ett markberett hygge med körskador - en del av "produktionsskogen"
Bucht, Erlandsson och LRF resonerar som om deras s k "produktionsskogar" är ett föredöme vad gäller attraktionskraft och tillgänglighet. De väljer då att glömma bort att produktionsskog inkluderar sådant som risiga och markberedda hyggen, ogenomtränglig lövsly, tät ungskog och eftersatta förstagallringar. Detta innebär att bortemot halva beståndsåldern respektive skogsarealen inte är vare sig attraktiv eller tillgänglig för friluftsliv.
En 60-årig granskog med eftersatt gallring - inte särskilt tillgänglig
Landsbygdsminister Bucht förskönar således produktionsskogen och rackar orättvist ner på de skogliga naturreservaten. Han verkar okritiskt ha anammat den befängda LRF-retoriken. När han avgår så småningom kanske han får ett erbjudande om ett jobb som kommunikationschef på LRF. Erlandsson kan säkert lägga ett gott ord för honom, samstämmiga som de är
Ogenomtränglig björksly en tid efter slutavverkning
Vore intressant att få läsa ett svar från Bucht.
SvaraRaderaJavisst, men det är tyvärr helt uteslutet. Ett vanligt maktspråk är att inte svara på negativ kritik. Så sker ofta i vanliga papperstidningar enligt egen erfarenhet. En liten blogg är nog inte värd att beakta i maktelitens ögon tyvärr.
SvaraRadera