söndag 9 oktober 2016

En myt att älgköttet är miljövänligt



Nedanstående text fanns under rubriken ovan måndagen 10 oktober 2016, samma dag som älgjaktspremiären i södra halvan av Sverige, publicerad i Svenska Dagbladet på dess debattsida Brännpunkt. 


Dags för nystart på älgjakten, nu i södra Sverige. I helgen har främst mogna män från storstäderna i bil rest till sina jaktmarker ute i landet. Många i tron att de får miljövänligt kött i frysen. Detta är dock en myt, påhejad av Jägareförbundet, men förvånande också av WWF, Naturskyddsföreningen och Livsmedelsverket. Jägareförbundet skriver att jakt är ”naturligt” och ”extremt uthålligt”, samt att köttet är ”ekologiskt producerat”. WWF ger i sin Köttguide viltkött grön gubbe, som bland annat innebär att köttet är bra för klimatet. Naturskyddsföreningen skriver att ”viltkött är utmärkt” när det gäller klimat. Livsmedelsverket adderar att "Viltkött är en livsmedelsresurs som är bra både ur miljö- och näringssynpunkt".

Så långt verkar allt lugnt. Glädja sig kan landets 250 000 jägare med jaktkort. De tar nämligen själva om hand hela 80 procent av det köttet. Men är det så bra för miljön med vilt, jakt och viltkött som man inledningsvis får intryck av? En diskussion med Jägareförbundet på Twitter fick mig att undra. Begreppet viltkött är inte entydigt. Här avser jag främst älgkött eftersom det är den största delen.

I WWF:s Köttguide finns ett gränsvärde för grön gubbe på fyra kilo koldioxidekvivalenter per kilo kött. Det är för mig obegripligt hur WWF kommit fram till att viltkött har ett lägre värde, så jag började fundera själv. En dansk rapport dök upp, vilken med livscykelanalys visade att de negativa miljöeffekterna av viltkött oftast var större än för kött från lantbrukets husdjur. En viktig faktor att beakta för särskilt älg är de skador på skogsträden som de orsakar. Skadorna innebär såväl förlorad produktion av virke som sämre kvalitet. Riksskogstaxeringens skattning är en förlorad produktion på 1 miljon kubikmeter per år. Omräknat så motsvarar den ett uteblivet upptag i skogen på hela 100 kilo koldioxid per kilo kött, d v s 25 gånger WWF:s gränsvärde. Vanligt nötkött har ett värde på 40-45.

Är det då rimligt att lägga denna börda på älgköttet? Jag tycker det eftersom landets älgpopulation är allt annat än naturlig. Den regleras nästan helt av jägarna. Faktum är att Sverige har världens tätaste älgstam, tätt följt av Norge. Finland har knappt hälften av Sveriges älgtäthet. Motsvarande områden i Nordamerika och Ryssland har bara tiondelen. Även om man bara lägger halva bördan på älgköttet så är klimatavtrycket ändå drygt tio gånger högre än WWF:s gränsvärde.

Till detta kommer dessutom att idisslare som älgen avger metan, en avsevärt mer potent växthusgas än koldioxid. Dess nationella klimatavtryck finns vare sig undersökt eller beräknat. Mitt överslag visar att metanproduktionen ur klimatsynpunkt kan ligga i samma storleksordning som den minskade skogstillväxten, detta om en älg avger lika mycket metan som en mjölkko. Det är sannolikt inte så, men visar att forskning behövs.

Därtill kommer utsläppen från biltrafiken som sker för jaktens skull. Överraskande går det inte att hitta uppgifter över hur mycket bil det körs i jaktsammanhang. Inte heller finns data över var jägarna bor i förhållande till jaktmarkerna. Ett utdrag ur jaktkortsregistret jag fått av Naturvårdsverket visar att många jägare bor i storstadskommuner, medan jaktmarkerna finns i glesbygd. Utifrån egna erfarenheter av jakt antar jag att genomsnittsjägaren reser åtminstone 100 mil per jaktsäsong med en modern fossildriven bil och att två jägare samåker. Då landar man på 1 kilo koldioxid per kilo älgkött. Således äter bara bilåkandet upp 25 procent av WWF:s gränsvärde för grön gubbe. Möjligen är detta en underskattning. Bloggaren ”EkoTänk” kalkylerade utifrån sitt eget jaktlags bilåkande fem kilo, således mer än WWF-värdet.

Min slutsats är att älgkött inte självklart är bättre för klimatet än vanligt nötkött. Det är förvånande att det helt saknas offentlig diskussion i ämnet. Det står inget på jägarorganisationernas hemsidor och inget i kurslitteraturen för jägarexamen. Det saknas också forskning. Bland de senaste tjugo årens projekt finansierade av Viltvårdsfonden finns inte ett enda om klimatavtryck av vilt och jakt.


Givetvis finns det andra skäl att jaga som bör vägas in, som upplevelser, köttets egenskaper, samt hänsyn till viltets välmående kontra lantbrukets djur. Viltets påverkan på biologisk mångfald är också en viktig aspekt. Allt detta får inte rum här. Den avgörande övergripande frågan är om det är bra för Sverige som helhet med så mycket älg, vildsvin och rådjur som idag.      

4 kommentarer:

  1. Så... Vad är lösningen?

    Skjuter vi inte älgarna fortsätter de riva i skogen, alltså "mer" koldioxidutsläpp.
    Skjuta alla älgar, men inte äta köttet? Då kan ingen anklagas för att vara omiljövänlig. Säkrast är nog egentligen om vi utrotar alla djur en gång för alla, så slipper vi transporten av jägarna till skogen gång på gång.

    SvaraRadera
  2. Reducera älgstammen till en rimligare nivå. Hänsyn ska givetvis då tas till andra intressen. En halvering har i en utredning av Skogsstyrelsen föreslagits vara samhälsekonomiskt lönsam. En minskning av stammen åstadkoms med jakt inriktad på älgkor. Till detta kopplar också förvaltningen av älgens predatorer varg och björn.

    SvaraRadera
  3. Du har vidare gjort två felaktiga antaganden.
    1. Att din genomsnittskörning och ditt lags jakttilldelning skulle vara genomsnittlig för alla jägare i Sverige.

    2. Att den uteblivna produktionen för skogsindustrin är samma sak som att koldioxiden inte tagits upp av träden. Älgarna äter rimligtvis skogsmassa som redan producerats av skogen, det den river ned deponeras till viss del i marken samt äts upp av andra djur, samtidigt som växter runt i kring får ökad livskraft och i sin tur kompenserar för framtida bortfall av ett dött träd.

    SvaraRadera
  4. 1/ I brist på data antog jag 100 mil och två samåkande jägare. Vet du bättre? "Mitt jaktlags tilldelning" har jag inte räknat på utan på allt kött som redovisats nationellt.
    2/ Riksskogstaxeringen har skattat att skadorna leder till att de skadade träden minskat sin tillväxt i förhållande till potentialen utan skador. Det är uteblivet upptag av koldioxid och mindre vedbildning. Den effekt du far efter saknar relevans.

    SvaraRadera