Morups tånge - vacker strandäng, en del fågel samt skräp

En drömlikt vacker plats med ett fantastiskt ljus! En torräng på stranden till havet. En ståtlig fyr och en fin stengärdsgård, bakom vilken vi flera gånger sökt skydd mot nordvästan. Även så denna gång för en fika. Här har vi tidigare också haft ett par mycket lyckade picnic-bruncher i samband med fördelsedagar. Den stora strandängen var då särskilt uppskattad av barnbarn med spring i benen.

Vi var inte bara här för att fika. Vår avsikt var att bara vara på den sällsynt vackra platsen och för att skåda fågel. Det visade sig vara mycket lugnt på fågelfronten, vårens sträckande flyttfåglar hade nog redan tagit sig förbi norrut. Nu var det mest en del häckande stannfågel som fanns att bese.

En brunfärgad rovfågel, som visade sig vara en ormvråk, drog sakta norrut längs stranden. Ute på redden kajkade en del ejdrar. Vi gick söderut över ängen till drillarna av ett antal sånglärkor, Vi var på väg till den grunda bukten där det brukar vara en hel del fågel. Det var dock inga mängder med fågel heller där, men en hel del gravänder och strandskator kunde vi beskåda. En rödbena gick omkring i det grunda vattnet och letade mat.

Vi bytte nu fokus och övergick till att samla skräp. För sådant fanns det rätt gott om, bara man hade riktat in blicken. På stranden där i bukten fick vi ihop en rejäl kasse med skräp.

Blicken föll särskilt på några saker i skräpkassen. De var tre förpackningar som ironiskt nog alla slog mynt av att innehållet var "naturens egen", "ekologiskt producerat" eller hade en touch av "wild forest". Producenterna ville väl på dessa sätt lyfta fram hur miljövänliga deras produkter var. De hade då tydligen inte tänkt hur produktens förpackning skulle komma att omhändertas.

Bättre återvinning och pantsystem verkar vara på sin plats. Det är tyvärr förskräckligt på många platser hur vacker natur förfulas av mänsklighetens alla f d nyttigheter som bara kastas iväg. Det förra blogginlägget hade lite på det temat också.

På vägen tillbaka till bilen såg vi ett par stenskvättor på stengärdesgården in mot landsidan. I en liten damm strax intill simmade en handfull krickor. Vid parkeringen så hörde vi och såg plötsligt en gluttsnäppa som drog fram över våra huvuden. Vi tyckte vi hörde en sådan tidigare då vi på kort besökte Galtabäcks fågeltorn på vägen till Morup, men var då osäkra. Nu var det ingen tvekan.