fredag 8 november 2013

Tveksam gödselhantering i naturreservat




Den som är lantbrukare och har djurhållning kan fritt fram under sommarhalvåret lägga ut en jättehög med gödsel/ströbädd i fält. Där kan den ligga i flera månader i väntan på spridning under hösten, detta trots att Jordbruksverket rekommenderar vårspridning av gödsel. Det kan t o m ske i ett naturreservat och i ett område som Jordbruksverket anser vara ”nitratkänsligt”, d v s att det finns stora risker att oorganiskt kväve förorenar grund- och ytvatten. Det kan göras trots att högen uppenbarligen har ett stort vattenöverskott som innebär att gödselvatten rinner ut långt på sidorna om högen, dödar vegetationen på fältet och hotar grundvattnet.

Det enda som krävs för att göra enligt ovan är att hanteringen kallas ”kompostering” och att det går att bygga en hög som når minst 1-2 meters höjd. Men även i fallet kompostering menar dock Jordbruksverket att sådan företrädesvis ska ske i utrymmen avsedda för lagring.
Att det är ”fritt fram” visas av ett konkret fall sommaren 2013 i ett naturreservat utanför Uppsala (bilden) där uppskattningsvis ca 2000 kubikmeter gödsel/ströbädd lagrades i flera månader på detta sätt fördelade på två s k stukor. Efter klagomål prövade kommunens Miljö- och hälsoskyddsnämnd ärendet, vilket avskrevs med argumentet att ”hanteringen inte utgör olägenhet för miljön”. Ett i mitt tycke märkligt beslut i och med att hanteringen är i strid med andan och flera detaljer i de allmänna råden från Jordbruksverket. Och trots att det var uppenbart att materialet som hade lagts ut var på tok för blött med följd att stora mängder gödselvatten läckte från högen.

Normalt är det noga med att gödsel lagras och hanteras så att näringsämnen i den inte förorenar miljön utan istället kommer grödorna till nytta.  Det aktuella fallet visar dock att ”kompostering” högst sannolikt kan vara ett läckande kryphål som borde täppas till.

Litteratur: ”Gödsel och miljö 2011” Jordbruksverket, Jönköping. 127 sid.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar